Väska på vingel
Storyn om den smidiga hitresan.
Jag tog som vanligt en Uber från McCarran flygplatsen och blev upplockad av Marlana, en trevlig tjej i 35-40 års åldern som kör en fin och rymlig bil. Jag hade tydligen beställt en Uber XL av misstag då det låg inne sparat sen senaste semesterresan (San Fransisco och Vegas i april - lol) med hustru och goda vänner. Kostar lite mer men å andra sidan inget fel när bjässen till väska ska hivas in.
Resan tog lite längre tid än vanligt då vi fastnade i köer, var tydligen rusningstrafik samt skolavslutning på ett college efter vägen. Marlana hade lustigt nog tidigare jobbat på Cosmo dit jag skulle. Hon var född im USA men hennes föräldrar var från Mexico. Hon hade hållit på med boxning, nationalsport i Mexiko, och mycket i hennes liv verkade handla om idrott och hennes pojkvänner och barn verkade också idrotta lite mer seriöst.
Sammanträffandena fortsatte då hennes ex tydligen jobbar på Cosmo som vakt och är "7 feet tall" (= 210+ cm. Han hade tidigare varit med i Harlem Globetrotters (show-basket-grupp) som jag till hennes glädje kände till vilka det är. Få se om jag stöter på honom på hotellet. Jag var inte särskilt lång i hennes värld då hennes nuvarande kille var 6'8 (motsvarande strax över 2 meter).
Hon sätter av mig vid Cosmo och vi lassar ur väskorna ur skuffen. Hon känner igen någon snubbe som välkomnar utanför bilen och säger till att jag ska ha ett bra rum och bli väl omhändertagen. Jag tackar för skjutsen och vi säger hejdå.
Snubben tar det förstås inte så allvarligt när tjejen åkt utan pekar på ingången och hänvisar mig till incheckningskön...
Väl i kön börjar jag leta efter passet och paniken sprider sig när jag upptäcker att axelremsväskan inte är med. Helvete också, funderar på vad mer jag hade där och kommer fram till att pass och USD 7,000 i cash är huvudingredienserna i väskan. Har även med mig en hög 5K Bellagiochips hemifrån bankfacket men dessa har jag dessbättre flyttat över till en ficka.
Får lämna kön för att ta tag i situationen. Blir lätt varm av att baxa bagage och fundera hur detta ska redas ut. Har redan tackat nej till att skicka allt med bell-boy då det bara är irriterande att vänta på sina saker när man kommer till rummet.
Tror med största säkerhet att jag glömt väskan i bilen men inte helt hundra att jag inte har sumpat den på flygplatsen, vilket troligen skulle försämra oddsen till lyckligt återseende avsevärt.
Börjar med att ringa numret som vi hade kontakt med i samband i resan, hon ringde och undrade hur många vi var och jag till henne för att fråga om hon väntade på fel plats när hon stod stilla i trafiken några minuter. Såg ut som ett vanligt Vegas nummer. Men, samtalet går inte fram och en svarare hänvisar till Uber's hemsida. Nu går det upp för mig att det självklart inte är förarnas egna nummer som syns utan ett nummer som temporärt kopplar om till deras mobiler enbart i samband med själva resan. Vore ju trist om snyggingar som kör skulle få stalkers efter sig beroende på att känslig info lämnades ut till kreti och pleti.
Nåväl, in i appen igen och den är ju superbra. Finns en möjlighet att anmäla kvarglömda grejer i samband med en specifik resa och meddelandet kommer sedan upp i en (som det verkar) live-chat. Tyvärr funkar det inte så bra som man skulle önska då ingen svarar...
15.54 Forgot bag in car
15.59 Anyone there?
16.04 I need to get in touch with driver.
16.08 Pls answer!
Som ni ser sprider sig paniken men att börja ringa till någon vanlig support känns övermäktigt så får ta saker med någorlunda godan ro och ställer mig i check-in kön. Har i alla fall hittat körkort och kreditkort i bakfickan.
Får vänta några minuter och hänvisas sedan till Kalina (bara konstiga namn idag) som tar hand om mig och frågar om jag har haft en bra dag. Mumlar väl fram att jag har problem då jag är utan pass och i temporär knipa. Går i alla fall lika bra med körkort och bra jag just skaffat ett nytt istället för det spruckna som både Coop och Casinot varit tveksamma till att det "gällde som ID".
Kalina är förstående och bjussar på en flaska vatten, ser väl någon svettpärla i pannan. Blir i alla fall väl omhändertagen då jag frågar efter ett rum i tornet närmast lobby/taxi och gärna på en låg våning. Allt för att slippa åka hiss som stannar på många våningar när jag stressar iväg till en pokertävling och kanske är sen och riskerar att värdefulla market antas bort.
Mitt i all denna röra så står plötsligt den - just då - vackraste personen i världen bredvid mig med mitt player card från Bellagio i handen. Satan vad skönt och vilken underbar människa. Väskan är med och när Marlana lämnar över den är hon också lite skakis - efter att ha hittat bunten när hon kollade efter något med mitt namn på - och ber mig kolla att alla pengar finns kvar.
Jag vet som vanligt inte hur mycket som skulle finnas så blir en onödig manöver som jag avstår då hon ju lätt kunde ha låtsats att hon inte hittat någon väska. Tackar denna ärliga, underbara varelse så mycket och skickar på 40 USD i dricks som hon lite motvilligt tar emot - var ju trots allt uteblivna inkomster under tiden hon får jaga rätt på mig. Kommer sen på att den nog "vore skäligt" med minst en hundring och lägger till de $55 som är max som går i dricks på resan som man kan göra i appen.
Incheckningen avlöper sedan väl och Kalina har fixat ett rum med terrass som ligger nära hiss och några våningar utanför poolen.
Inte så mycket poker i detta långa inlägg med lyckligt slut, men om två timmar spelar jag dag två i Omaha H/L. Har drygt tredubblat och ligger tolva av 75 kvarvarande. Christer Björin är chipleader. Hoppas på lyckligt slut där med.
