Cirkeln sluten
Idag spelade jag en turnering som är en ny gren på WSOP-programmet och kallas för "Big Bet". Det skulle bli min sista turnering i WSOP då hemresan inte tillåter att man är kvar till eventuell final i några fler event. Eventuellt hinns det med en Omaha H/L tävling på Venetian som antagligen är mycket "juicy" för ett gammalt proffs (hehe) imorgon.
I Big Bet är alla spel antingen Pot Limit eller No Limit. Även om jag lärt mig spela och till och med gilla limit-spelen så är det fortfarande bara Pot Limit och No Limit som är "riktig poker" i mina ögon. Där man kan slå på en ordentlig rökare om korten sviker eller vara på motsatta sidan och hitta bluffen med en hjältesyn. Även om såna syner kanske inte är lönsamma så stärker det både kropp och själ när de går hem. Säger han (= jag) som var syngalnast i gamla mörkpokergånget och "synat bort en herrgård" enligt Lill-Sven.
Vad som var mer intressant med Big Bet tävlingen var att ett av de 7-8 spelen som roterades var "gammal hederlig" mörkpoker. Visserligen inte med våra finurliga svenska regler (finns ju aldrig jackpott i spelen här) men ändå. Var nog cirka 25 år sen jag spelade mörkpoker här i Las Vegas och då krävdes det att vi var ett gäng old-school svenskar som drog igång det. Sen fick vi med lite amerikaner som trodde vi var fiskar då man aldrig sett oss tidigare.
Apropå Lill-Sven så tror jag han är enda världsmästaren i mörkpoker då det hölls en turnering under den episka Las Vegas resan 1986/87 (stannade kvar över nyår vill jag minnas om det nu inte var året efter). Resan arrangerades av Povl Lautrup som på den tiden drev Nordiska Pokerförbundet och hade fixat en mega-deal för oss spelare för att ta över ett gäng till Golden Nugget's Grand Prix. Till och med maten var gratis om man orkade trängas med de överviktiga amerikanerna runt buffén.
Hotellet var gratis under hela vistelsen och resan tror jag var subventionerad också och vi var ett glatt gäng svenskar och andra nordmän som då fick smak på ökenluften. Till och med min mamma och en journalist-kollega till henne hängde med och det blev även ett reportage i UNT om livet i Las Vegas och många roliga minnen från den resan. Bland annat såg jag minst tio personer som var tjockare än den fetaste människan jag någonsin sett i hela mitt liv, och det enbart på hotellet där jag bodde.
Annat skvaller var att min kompis - enligt egen uppgift (och han kan ha bluffat även om jag inte tror det då paret verkade kärvänliga med varann...) - hade intimt umgänge med Doyle Brunsons styvdotter Cheryl, som jobbade som värdinna under turneringen. Det hela ska - enligt kompisen - ha skett på någon matta i vardagsrummet hemma hos Doyle som förstås inte var hemma. Kompisen hade länge ångest för att Doyle skulle ha kunnat ta honom på bar gärning och "satt sig på honom" med tänkbar kvävning som följd - antar Doyle vägde sådär 200 pannor på den tiden.
Det här var till och med innan Christer Björin började trafikera rutten och samla WSOP-placeringar, troligen var han hellre på matresor i Frankrike på den tiden (för ärligt talat var restaurangutbudet här inte mycket att hurra förr) och började trafikera Vegas-rutten först ett par år senare.
Tillbaka till nutiden och Big Bet tävlingen. Jag tog en sen start men ant och mörkar var fortfarande inte så höga (varierade lite beroende på spel) i förhållande till de 12,500 man började med. Fick tidigt en hygglig pott i Texas NL när jag på SB höjde mot BB med 77 som synades. Floppen kom 933 och vi båda checkade. 4 på turn och nu betar jag 700 som han slår om till 2,200. Jag tror att han tror att jag kanske är tom och fösöker stjäla tillbaka så jag synar för att se vad som händer. På river kommer ett Ess och jag checkar varpå han betar 4,300.
Tycker det hela verkar lite skumt nu eftersom jag inte tror att han har ett ess när han slår om (skulle ju kunna stå om han bara synar ned) och han borde vara rädd att jag kanske bitit mig fast med AK om han trots allt har ett dpligt ess. Synar till slut och får höra de sköna orden "good call - you win" och jag märker hur jag får lite "cred" av gubbarna runt bordet för vackert lir. Balnd annat en som re-raisar mig potten efter och säger - efter att jag foldat min K9 suited - att han inte förstår hur han vågade höja mot just mig efter expertspelet förra potten. Lätt i efterhand när det blir rätt.
Jag jobbar mig upp till ca 20,000 för att sedan sjunka tillbaka till 12-13,000. I det läget spelar vi Omaha H/L PL och någon lill-höjer (typ till 1,200 när BB är 500), en snubbe till synar och jag synar på BB med A456 med flushdrag till esset i ruter. Floppen kommer J83 med två klöver. Inget extra för min del och jag är beredd att packa, men blir rundcheck så jag är kvar i potten. Nästa kort är däremot perfekt, en tvåa och inte klöver - typ det enda som är riktigt bra för min del. Jag har nu nötlåg och ett wrap för stege.
Jag skjuter nu pott ca 4,000 direkt och han som höjde initialt går all-in för ca 8,000 och sen blir det ännu bättre för han bakom går också all-in för ca 10,000. Bara att dega i för jag kommer ju att få någon del av potten oavsett vad som händer och har en hel del kort som ger mig bästa stegen. River är nästan perfekt, en 4:a som ger mig stege och ändrar nötlågen från A4 till A5 (och jag täcker båda), men samtidigt en tredje klöver och någon borde ju ha klöverdrag när det sköts i så mycket marker.
När dimman lättat visar det sig att ingen hade klöverdraget och bara han som hade lite mindre marker har A5 så jag får 3/4 av potten + lite till och hastigt och lustigt har jag nästan 30,000.
Så blir det dags för MÖRKPOKER!
Vad händer, jo ett par potter spelas och i en höjer chipleadern till 1,000 varpå Mike Leah gick all-in för 4,500. Mike är en kanadensare som ledde Player Of the Year för några dagar sedan, men som i ärlighetens namn inte är någon riktig toppspelare. Ganska trevlig prick och ger lite action men samtidigt hopplöst långsam innan varje beslut, satt vid hans bort i turneringen innan också och fann hans agerande lite tiltande. Anyway, han som höjde synar med par i tior och torskar mot damer och nior hos Mike. En ganska dålig syn av chipleadern.
Samme kille - chipleadern - har spelat ganska aggressivt i några texashänder också och ett par potter senare utspelar sig följande hand. Jag tittar på två kort och hittar KK under the gun och höjer till 1,500. Chipleadern höjer till 5,000 varpå Mike, efter sedvanligt tänk, går all in för ca 12,000. Jag kikar nu på mina övriga kort och får syn på A2 men på sista kortet dyker en magisk K upp. Triss i kungar och dessutom ett ess borta - mums tänker jag. Funderar om jag bara ska syna och hoppas att chipleadern försöker skvisa mig med ytterligare en höjning men kommer fram till att det är bäst att gå all-in själv så inte chipleadern får köpa billigt på ett drag (om han nu skulle ha det). Dessutom behöver min hand inte nödvändigtvis vara superstark i och med att Mike redan är all-in för ett mindre belopp.
Jag går också all-in och skeppar in mina 26,000. Räknar med att få syn av två-par med ess och uppåt. Chipleader-asiaten steker en stund och lägger sedan i. Känns bra. Mike köper ett kort, jag två kort och men SKIT OCKSÅ, asiaten sitter nöjd. Korten ska visas eftersom alla är all-in och visar sig att Mike har tvåpar med knektar och sexor (uruselt spel att gå all-in i det läget enligt mig men troligen har ingen av gubbarna vid bordet spelat många händer mörkpoker) och asiaten visar A2345 för minsta stegen och auto-syn.
Enda utvägen är nu att hitta ett mirakelköp och jag smyger på gammalt Öberg-vis och hittar två tre-staplar i olika färger. Ni som spelat mörkpoker lite mer än för hemmabruk vet vad jag talar om. Första kortet är ruter åtta och den andra trestapeln är i spader och Mike visar spader sex. Alltså sjuan eller åttan - fifty-fifty. Jag gnider vidare och hittar extrapricken som ger mig 2/3 chans att det är en åtta för kåk. Kan det verkligen vara möjligt att sätta kåk och troligen vara topp-3 i tävlingen? Looking good?
NEEEEJ - sjujäveln kommer och bara att lätta från stolen fast man inte riktigt var förberedd på det några minuter tidigare när allt flöt på fint. Typiskt att den enda spelaren med mycket marker förutom mig ska få detta grisupplägg så man blir helt gulad.
Blev i alla fall en bra historia av det hela och på något sätt känns det som cirkeln är sluten när jag nu lämnade den sista WSOP-tävlingen för min del för den här gången med en fin hand i Mörkpoker. Får väl se det som en straffavgift och en liten återbetalning på de miljoner jag lyckades skrapa ihop på 80- och 90-talet i denna ädla disciplin.