Upplösningen på seniorturren
Seniortävlingen "började dåligt" dag två då jag kollade bordslottningen och hittade två välkända namn med mycket marker, min kompis Donnacha från Irland med 40K och Greg Raymer med 100K. Jag och Don satt spegelvänt på behörigt avstånd men Raymer, som vann main event 2004, direkt efter mig med bordets störtsa stack.
Normalt sett känner man inte igen några namn eller ens ansikten vid pensionärsborden så att hitta minst två man vet kan spela är redan det ett dåligt utfall.
Vi var knappt 900 kvar och hade precis spelat ned till pengarna dagen innan. Alla hämningar verkade ha släppt hos de som var fattiga och folk dog snabbare än vid spanska sjukan. Ett tag fick man till och med stoppa upp spelet i 10 minuter för att hinna med registreringen av prisplatser.
Jag inledde "avvaktande" det vill säga med mycket skräpiga händer och inte mycket deltagande första timmen. Don fick en ännu sämre start och gulade ganska snabbt medan Raymer dominerade bordet både i spelet och socialt. Jag fick vissa aversioner mot honom efter att han tryckt i sig två feta burritos precis innan start som osade på mig men hejade mest på alla andra i potterna mot honom eftersom han dominerade spelet och stal friskt från det veka motståndet. Borde ju vara mitt jobb.
Så småningom började det komma lite mer kort och jag blev mer aktiv och började ta över Raymers roll som den "elake" vid bordet. Tajmingen var bra och fick ta hem många potter med lite power-poker fast jag missat floppen helt. Fick även Raymer på en ganska stor pott där jag synat hans höjning med 66 och fick se floppen KK6. Tyvärr hade han ingen kung och vek sig på river men hann bli havdyrt innan dess.
Vi hade inga riktiga slaskare vid bordet till att börja med men motståndet var vekt såtillvida att man sällan re-rasiade före flopp utan bara synade och gav upp när man inte träffat. Nu har jag dessutom fått så mycket respekt hos de andra och inte minst av den lille farbrorn till höger om mig så får flera walks vilket förstås är mumsfilibabba med höga blinds och många anter i potterna.
Raymer går lite upp och ned då pengarna han stjäl ihop försvinner på några större händer där han är på fel sida. Blindsen tickar uppåt och även Raymer börjar köra lite mer all-in spel med sina 100K och när jag får tag i 88 med blindsen 2,500/5,000 och höjer till 14K så skjuter han all in för alla sina marker - ca 112K. Jag synar med mina 107K och får nöjet att se honom visa 77. Floppen är fin med en åtta och han har bara en backdoor flush att hoppas på som dör på turn. Smutt!
Raymer ryker typ i nästa pott. Efter Raymers bust stannar hela spelet upp för han ska signera sin fossil till snubben som slog ut honom. Den gubbern har dessutom ett konstigt namn som komplicerar processen. Tjejen som ska följa med honom till utbetalningsluckan säger att han måste komma direkt så han får tillkalla floor som ger respit då han känner till Raymers egenhet med att skänka sin card protector/fossil med dedikering till den man eller kvinna som slår ut honom ur varje turnering - stor som liten - som han spelar. Rätt snygg gest faktiskt för många vanliga människor tycker det är en fin historia att slå ut en världsmästare och ha ett litet bevis för det.
Fossiler är Raymers gimmick helt enkelt och hans smeknamn är "Fossilman". Han har mässat lite för mig under dagen och visat bilder på vackra fossiler. "Nöten" och årets höjdpunkt (kanske före WSOP) är den stora årliga fossilmässan i Tuscon, Arizona i februari varje år. "Bra väder också" så han tycker jag borde komma.
Jag har nu fått det bekvämt vid bordet med en hygglig stack och de två värsta motståndarna ute. Bygger vidare upp till ca 240K som mest innan det ett par varv efter Raymer potten brakar nedåt.
Följande hand uppstår. Jag har BB för 5K och två man limpar med. Jag har K
7
. Floppen kommer A 7 6 och jag betar ut 15K med mellanpar och nötflushdraget + för att hålla imagen som "hårdast" uppe för bordet. En rätt ny gubbe som limpat in först och som redan har hunnit med att göra något vilt spel går då all in för 105K. Vad göra?
Jag funderar lite men synar ganska snabbt och han visar A T
. Det är väl typ det sämsta han kunde ha och lite fräckt att köra all-in då han kunde ha varit i mycket dåligt skick. Hur som helst så blankar det ut och jag tappar potten och halkar ned till att ha en av de mindre stackarna vid bordet.
I efterhand kan man ju fundera över min syn eftersom motståndet är så svagt så man bör hålla potterna nere. Samtidigt fick jag 2,5 x pengarna på synen och som det visade sig var jag 50,1% mot 49,9% att vinna potten, en av de flippigaste flipparna man sett.
Efter detta kommer jag in i en period helt utan kort och nu kostar varje vik-varv 18K. Väl nere på 66K så hittar jag A9s och öppnar på 22K och får en syn. På floppen JJ2 lägger jag i mina sista 44K och får syn av AQ. Borde ha sparat de sista slantarna eftersom just denna gubbe sannolikt skulle syna med allt som slår mig och lägga allt annat, men var väl lite tiltad i det läget. Det kommer en dam på turn och resan slutar på plats 123 för ca $4,000. Synd på en fin chans.
