Bara sjua...
Det verkar som jag är bra på att jobba upp fina lägen i turneringarna men sämre på att knyta till säcken.
Inför dagens övning såg det det som sagt mycket bra ut och jag är lite mer besviken över slutresultatet än häromdagen då kvaliteten på motståndet var sämre. Två saker var likadana och det var dels att det fanns en maniac vid bordet som spelade typ varannan hand (och följdaktligen mycket skräp) och som oftast hängde med ända till rivern. Dels att de båda lyckades strippa mig på det mesta av mina marker...
Skolboken säger ju att man vill spela händer mot dessa tomtar med bra starthänder men blir förstås dyrt om det slår fel. Jag fick för mig att dagens "live fish" var fransman men visade sig att han var amerikan och en pokerspelande droskägare. Fransmannen vid bordet var istället en annan trevlig prick. Sorry, France!
Jag kanske spelade onödigt hårt mot honom i några potter och förlorade någon bet extra för jag ville ha betalt. T ex betade han en flopp med KQ8 där jag har AQ53. En annan kille hade höjt och sedan checkat och eftersom droskan inte höjt före flopp kunde han knappast ha AA. Eftersom jag småträffat och han satsar oavsett vad han har så är chansen att två damer står goda och han synar. Nästa kort är hjärter 6 så finns nu två hjärter ute. Jag betar igen eftersom jag nu även har ett lågdrag om han hade mig slagen och han synar. På river kommer hjärter 2 som ger mig "nötlåg" så det känns skönt men när han betar ut så förstår jag att han troligen har hjärter och synar bara. Det visar sig att han har lyckads få in backdoor hjärter och sitter också med A3 så han tar 3/4 av potten. Hans hand är A357 och han har synat på floppen för att dra in två låga på slutet och får av misstag flurre. Nicht gut!
I en annan hand synar jag inte till slut men jag har höjt (eller synat, minns inte riktigt) och flopp kommer A88. Han betar som vanligt och jag höjer och han synar. Jag har AK42 och AK är normalt bra kort i detta läge samt att jag har 42 för näst bästa lågdraget. På nästa kort kommer T och han check-raisar mig nu och jag får syna. River är J och han betar igen. Den här gången viker jag även om det bär emot och ännu en dyr pot puttas åt fel håll.
Inga ovanligheter att han visar starthänder som 257T och så fortsätter det. Han misshandlar även övriga (vilket man iofs tycker är bra) och när vi är sju kvar så tror jag att han har dubbelt så mycket market som övriga bordet tillsammans. Ser att de just nu är tre kvar men att han tappat lite chips.
Mina 600,000 rasar snabbt till hälften där det stannar upp och jag pendar mellan 3-400,000 någon timme. Sen rasar det lite till strax innan vi blir nio kvar och när det vankas finalbord har jag krympt till 170,000.
Väl där för jag en ganska anonym tillvara och går lite nedåt innan jag blir all-in med KK22 med kanske 75,000 kvar. Ingen bra hand men var från knappen och KK kan ofta stå utan träff mot en motståndare. Nu är båda med men kommer KQJ på flopp och sedan de checkat förstås jag att triss nog står men för säkerhets skull kommer en J på river för lite overkill. Plötsligt back in business då ett par har mindre marker än mig. Stor skillnad på humör då man går från 75,000 till 225,000 istället för när man går från 600,000 till 300,000.
Jag har sedan bra chans på halva potten i en jammad femvägspott där jag startar med A245 och floppen är Q86. Oftast drar någon mer till A2 i en sådan pott men åtminstone de båda som visade hade hög-händer och en annan la sig på turn. Men, ingen låg på turn eller river och galningen scoopade en jättepott genom att fylla nötfärg på river.
Jaja - nu drar jag ett streck över detta. Finalbord i WSOP back-to-back är ju inte fy skam och till och med proffsligan börjar få upp ögonen för ens existens. "Oh, you were at the final table. Heard you play good" sa Matusow när jag kom och rensade hans bord efter att ha bustat första finalen.
Tröstar mig med att jag slipper äta "grismat" på Rio som de senaste tre-fyra dagarna ikväll. Fiskrestaurangen (Buzio's) där jag gillade att sitta i baren i pauserna och ta en hummersoppa eller en boullabaisse med ett glas chardonnay från Californien har bytts mot något mexikanskt. Enda trösten är att man slipper se akvariet med de dödsdömda humrarna varje gång man går fram och tillbaka på Rio.
Bord bokat på Sage på Aria med Chister, Don och Peter. Har ju trots allt lite att fira så får väl slicka i mig notan.