Muminvinter
Ibland ser man inte skogen för alla träd...
Efter mitt senaste inlägg fick jag en reprimand av min gode vän Ken Lennaárd som minsann också var med runt de dukade borden på Malta. Han undrade om han blivit så kraftigt nedgraderad så att han numera buntades ihop med "pöbeln" under benämningen "några ytterligare mindre kända pokergubbs".
Haha - så är det förstås inte då jag håller Ken på "topp-tre listan" bland Sveriges poker-personligheter tillsammans med Glimne och Björin.
Dessutom är han en av de man inte inte behöver nämna efternamn på för att alla ska veta vem man pratar om, nu skrev jag ändå ut det här uppe för att visa att jag kunde stava efternamnet rätt. Sen att det blev rätt var en ren slump för jag satte grunkan över andra a:et fel först (trodde faktiskt det var över första a:et) men var klok nog att kolla upp saken i god journalistisk anda för att inte ytterligare försämra relationerna med denna legend.
Iofs så erkände han att han inte ens platsade på topp-100 (eller om det möjligen var topp-50 - orkar inte kolla mer fakta nu...) av "betydande poker-personligheter" i senaste inventeringen på Poker.se och undrade om jag möjligtvis var toppstyrd av dem då min blogg även visas där.
Men sammanfattningsvis, Ken smaskade alltså även han i sig Toro i stora lass och "I stand corrected". 
Har varit i Finland några dagar och spelat Helsinki Freezeout på casinot.
Från att ha genomlevt en snäll svensk vinter så kastades jag bryskt in i helvetet här i Finland. Riktig Muminvinter. Det låg ett ordentligt snötäcke, som tydligen kommit sista dagarna då en massa bilar var insnöade efter gatorna, och taxiresan från flygplatsen klarades med viss möda utan snökedjor. Kändes i alla fall tryggt att ekipaget fördes av en blond, stabil, uniformerad finska med höga kindben istället för en suspekt Stockholmschaffis som troligen inte direkt är uppvuxen med snö.
Bor som vanligt på hotell GLO - grannhotell till mer kända hotell Kämp - som även om det börjar bli lite mer slitet med årens rätt fortfarande är mysigt. Framförallt bor jag här för att kuddar och täcken är av dun så jag behöver inte ha med min vanligtvis obligatoriska kudde hemifrån.
Hotellet är på lagom promenadavstånd till casinot som kanske är 600 meter bort. Normalt sett alltså. Det man möttes av nu var minus 20 grader och en elak motvind efter att man vikt av i riktning mot busstorget. Promenaderna var dessutom med livet, eller åtminstone benen, som insats då det varit jäkligt halt och mina raggar-boots inte ger önskat fäste. Verkar som man sätter en ära i att inte grusa ned gatorna i sta'n heller.
Det var så illa så ett tag övervägde jag att hasa ned till Stockmann och skaffa broddar. Vet nu inte riktigt hur såna funkar och ärligt talat låter det inte så "chickt" och inget man helst vill skaffa innan man fyllt 70. Fick hasa med korta steg utan att lyfta fötterna för högt istället men har klarat mig så här långt.
Att kylan var svår har jag redan nämnt och det bevisades även av två saker på vägen till casinot. 1. om man lät bli att dra på sig mössan från start för att inte rufsa till sig så klarade man sig bara halvvägs innan man fick tänka om då öronen började svida i motvinden - mössa på. 2. om man tankade på med sin andra Geisha chokladbit (den första tog man i hissen ned) halvvägs till casinot så visade det sig att den inte smälte i munnen trots att chokladen var inköpt på Arlanda och busfärsk. Vet inte om den blivit kall i fickan eller man andats för mycket kall luft men den fina Geishan kändes nu som gammal rysk choklad som stått länge i presentaskar man minns från barndomen. Till slut fick jag tugga ned den då "bara sug" inte räckte till.
Poker då?
Alltid trevligt att komma tillbaka till casinot i Helsinki. Inte så många kvar från den gamla goda tiden men pokerchefen Jukka och floor managern som är en kopia av Jean Reno (fast i lite mindre skala) håller fortfarande ställningarna.
En eloge till casinot också för att man ser sina turneringar som kul tillställningar för sina spelare och inte ett tillfälle att suga ut max med intäkter. Avgiften för att vara med i tävlingarna är €30 för €300 tävlingarna och €50 för de större vare sig insatsen var €500, €1,000 eller €2,000. På andra casinon brukar man numera köra 10% rakt av fast insatserna är höga samt ibland plocka undan ytterligare några procent "till personalen". Dessutom stora blomsterkvastar och hederspriser i form av något konstverk till vinnarna. Snyggt!
Inte många svenskar på plats även om Johan Storåkers dragit ihop ett litet gäng och Daniel "som jobbar på Svenska Spel" faktiskt lyckades vinna ett event innan jag kom. Grattis till det!
Tyvärr var de flesta eventen inte utsålda och det kanske börjar tunnas ut lite i leden nu när online pokersajterna gör det allt svårare för proffsen att överleva med försämrade villkor. Bättre på den gamla goda tiden när alla spelare hade T-shirts från Pokerihuone eller Club4Aces som båda drevs av "mitt bolag" (Entraction).
Dessutom för många Omaha-tävlingar en meningslös 7-korts turre (som ingen spelar numera) och ingen Sökö (snyft, snyft - men ska vara tillbaka till sommaren enligt Storåkers).
Jag var med i fyra tävlingar och tyvärr inget att "skriva hem till mor om" resultatmässigt. Iskall i två tävlingar och hygglig start i två men där vissnade det sedan ganska fort.
I första Omahaturren lyckades jag ganska snabbt tredubbla (blindsen hade redan kommit upp lite då jag som vanligt tog en sen start) med AAxx som höll. En kille som spelat väldigt tajt löpte plötsligt amok och stoppade i en höjning med 678K efter att jag bara synat han som höjt först. Alla pengar åkte in och tredje mannen synade också med QQ double suited.
Lite senare hade jag väl lagt bort halva stacken men fick nu in pengarnba före flopp med AAxx mot AKKx. Var ju ett bra läge men kom en kungjävel direkt och skickade mig till railen.
I main event började jag också bra och bara synade en kille som höjde varannan pott med AK. Normalt höjer man om men jag hade position och tänkte att om det kommer A eller K på floppen så kommer han att forstätta skjuta oavsett vad han har. Det stämde ganska bra och på floppen AQ8 betade han och även om jag var ganska säker på att jag hade bästa handen så ville jag att han skulle fortsätta "bluffa" och synade bara. På turn kom K vilket förstås är ett bra kort om han mot förmodan haft AQ, A8 eller Q8 (han hade visat innan att han kunde ha vad som helst). Han betade igen och jag synade igen.
På river kom ytterligare ett Ess så nu har jag nöten och mår "gött". Han betar igen och jag går all-in och får syn. Visade sig att han hade JT och hade träffat stege på turn med "min" kung men att rättvisa slutligen skipades på rivern.
Rättvisan tog dock slut för min del efter ytterligare någon timme när jag först gulade på första bordet. Var ganska short och avslutades med att BB (Uffe från Sverige) tog hand om mig med T8 i hjärter mot AT hos mig. Han träffade både 8 på floppen och lite "overkill" med flurre på rivern.
Nu kunde man göra ett re-entry i den här tävlingen så jag halade fram en ny EURO-lax och kom till ett nytt bord. Plockade upp KK redan i första (och sista...) handen och mös när en gubbe öppnade.
När röken skingrat sig låg alla pengar i mitten och han visade upp AA. Tack och adjö!
