Useless...
Efter att ha fått kämpa mot tufft motstånd på startborden i alla mina tidigare fyra tävlingar så kunde jag slicka sig om munnen i måndagens billiga Omaha H/L. Väldigt stor skillnad på hur startfältet ser ut om insatsen ligger på $1,500 istället för $2,500-$5,000.
Fyra farbröder, alla äldre än mig, var startklara och till det fanns tre tomma platser med marker framför. I de två första potterna deltog samtliga farbröder, kanske lite uppmuntrat av lite döda blinds i potten. Jag såg framför mig hur jag lätt skulle kunna bygga upp stacken utan större risk, det var ju trots allt limit vi spelade.
Tyvärr dök det upp lite vassare lirare när de tomma platserna fylldes, bland annat David Chiu som vunnit fyra braceltes samt WPT finalen 2008. Men ändå var det fortfarande ett glatt gäng.
Men, inget gick enligt plan och undertecknad var först ut på bordet efter 5 timmars spel. Då hade tre av farbröderna "hängt på repen" all-in flera gånger. Farbror Per ut först alltså och jag skäms. Jag kan inte bara skylla på otur utan spelade ett par händer rätt dåligt med facit i hand (eller egentligen oavsett facit men blir ju mer påtagligt då facit = blodflöde ut).
Fick trösta mig med middag på Nobu, en känd kedja som kör japansk mat och bland annat finns i London, som nu öppnat på Ceasars Palace. Rekommenderas. Hade irländaren Donnacha och ett par importerade Echigo (gott japanskt öl) till bordet.
Blivit japan tre dagar i rad nu och tröttnar inte på det, däremot kan jag utfärda VARNING för japanen på Aria som både är otrevligt inredd och där käket inte håller klassen man förväntar sig.
Turneringsstatistiken i år är dyster hittills med fem spelade tävlingar och bara en dag 2. Är man månne passé...
