Våga stå upp mot kränkningar och var snäll - Linda Kinhult
Du är på skojhumör. Du menade det som en rolig grej, men det gick fel.
Du kallade en spelare åsna; han kallade dig åsna. Han kände sig kränkt, medan du tog det som ett skämt och asgarvade. Han förblev tyst. Utfallet blev inte som du tänkt - han skulle ju skratta!
Du ber om ursäkt, för det är det naturliga. En del ber inte om ursäkt.
En del ”kränkningar” är medvetna, medan andra uppstår av missförstånd och utan att personen från början menade något illa.
Jag fick nyligen själv uppleva att en person kände sig kränkt över något som vi skrev.
I mitt huvud kunde jag först inte förstå varför; det var ju bara en rolig grej till följd av vad som hade hänt under kvällen.
Sedan fick jag veta vad ordet jag använt betydde på `deras` språk. Det var något fult, vilket jag inte hade ingen aning om. Bra att han sa ifrån! Det var såklart inte min mening att såra någon med flit, men ändå - eller kanske därför - fick jag skämmas.
Man lär så länge man lever. Vem är perfekt?
Nu ska jag inte dra alla över en kam. En mer erfaren spelare vet oftast hur man ska anpassa sig men framförallt vem man kan säga vad till.
Men ibland går det fel ändå, likt den incident jag tidigare skrev om.
Givetvis finns det grodor som aldrig kommer förändras och jag önskar att fler sa ifrån till dessa grodor vid pokerborden. Sitt inte tyst och lyssna; agera och säg ifrån istället. Hur ska vi annars få in nya spelare i pokern, eller få spelare att stanna kvar om de inte har kul och mår bra vid borden?
Vid spelborden har jag upplevt en hel del kränkningar, framförallt riktade mot ”sämre” spelare.
Även om de är sämre än många andra, varför ska man få dem att må skit över det? Gynnar det verkligen framtidens poker? Om du är en dålig förlorare som inte klarar av att hantera varians och nya spelare bör du nog se över ditt eget spelande istället för att klanka ner på andra.
Jag blev stolt när en spelare skällde ut en annan spelare som hade gnällt högljutt på en oerfaren persons dåliga spel.
Jag var såklart tvungen att gå fram och berömma honom.
Det var bra att han sa ifrån.
Vill du att den sämre deltagaren ska spela igen? Varför inte bara säga WP och svälj? I längden vet du att du troligtvis är vinnande över just den spelaren.
I höstas var jag i Prag, och även där finns det givetvis bättre och sämre spelare.
Jag råbluffade t ex en tjej i ladies event.
‘Bra fold’ sa jag och fick henne att må bra. Jag skulle aldrig säga att det var den sämsta folden hon någonsin gjort. Istället berömde jag henne när hon vann.
Hon drog ut mig i någon pott och jag svor inombords. Men vi skrattade och hade kul och det var ju det viktigaste.
Att hon i slutändan gjorde tre re-entries och försåg mig med en massa marker var ju bara bra för mig.
Man behöver inte vara den bästa spelaren för att lyckas, så vad är meningen med att vara ett asshole då?
Sen kanske MSbitch (mitt SVS-alias) gått över styr. Hon tror att hon kan rädda världen genom att säga till vuxna människor som inte visar hänsyn till andra människor.
Ja, jag har hamnat en del i blåsväder på senaste tiden.
Till exempel när jag var på väg till Stockholm i en tyst vagn.
Två säten framför mig tittade en man på Skid-VM på högsta volym.
En del medpassagerare störde sig, vred och vände på huvudet, tittade, ville säga ifrån men gjorde det inte. Andra höjde volymen i hörlurarna.
Vilken sort du är vet du nog bäst själv.
Vad det nu än är jag har för kris i livet så kunde jag inte låta bli att gå fram och säga till.
Har du inga hörlurar? Nej, men då kanske du kan visa hänsyn till dina medmänniskor på tåget och sänka? Han blev skitsur och sa att han inte hade brytt sig det minsta om jag satt på musik på högsta volym. Visst, säkert, men jag vill lyssna på min podd i lugn och ro!
Till slut blev han tyst och jag fick medhåll av grannen bakom som högt och tydligt sa att det var bra att jag sa ifrån. Det kändes skönt att få medhåll.
Jag undrar om han kände sig kränkt av mig? Skulle jag då dra en vals tillbaka att jag blev kränkt av honom? För i dagens samhälle är ordet kränkt väl utbrett.
I vissa fall kan jag tycka det går till överdrift. Vem har rätt? vem har fel? Vart är det sunda förnuftet på väg?
Jag väljer i alla fall att säga ifrån/ Linda
