Per Anderssons Pokerblogg

Alla har vi olika hjältar i livet.

När man är liten är pappa starkare än hulken, snabbare än blixten och kan klara av precis vad som helst.
För en vecka sen kom min snart 6-åriga son och frågade om vi kunde bygga en biltvätt?
Jag försökte förklara att det är väldigt komplicerat men han la huvudet på sne och sa :

 

- Så du ska bara ge upp? (något jag kör som ett mantra på barnen när det tar emot)


Nu är en 6-årings fantasi ganska livlig så det funkar ju med lite borstar och hål i en hink så är det en "biltvätt". 
När jag var 4år så bodde vi bakom B&W (numera coop) och det fanns inte en kompis i närheten utom en. Hon hade lite konstiga föräldrar och en bror som var konstant sängvätare vilket gjorde att det alltid stank kiss i hela huset så man drog sig för att leka där.
Min pappa jobbade på Scan som låg ett par 100m bort och varje dag när kom han hem på lunchen så stod jag redo vid målet med hockeyklubban i högsta hugg. 
Han spelade med mig i 20min, kastade i sig maten och sprang sen tillbaka till jobbet. Kl 15 stod jag redo igen. Vi var bästa kompisar. 

 


När jag var på skoldisco i 5an så var min stora kärlek Sarah Cervin. Det hade hon varit i flera år. Denna kväll så dumpade hon mig och fick mig på något vänster att fråga chans åt henne på Henrik. Fyy.. Sarah så taskigt. :)
Tårarna rann men pappa var där inom 5min och sen var det grabbkväll framför tv:n.
Mike Hammer, den coola deckaren med hatten och Razzel. 

 

 

Var det någon defekt han hade pappa så var det att han hade så förtvivlat svårt att säga nej. När jag fyllde 15 köpte vi värsta stereon på Norlanders.
Tror den kostade 9990kr. Detta var år 1990.
-Om mamma frågar kostade den 4000.. ok?
Några år senare kraschade jag och Hanqvist den vita nya Mercedecen, trots att han bad mig ta SAAB:en. Jag menar.. vem vill ragga brudar i en SAAB?


De övre tonåren var jag som många andra en riktig jobbig snorunge som trodde han var cool. Hängde på biljarden, slagsmål o fylla var o varannan helg och skolan sket jag fullständigt i trots bra betyg. 
Pappa gjorde vad han kunde. Drog upp mig ur sängen och skjutsade mig till skolan men jag gick rakt igenom hela skolan, tog en taxi till Katten och somnade på soffan. 
Han gav sig inte utan åkte runt och letade överallt men vi hade ett system.
När det plingade på dörren så gömde jag mig i en garderob där jag redan hade stuvat in mina skor o väska. Fan vad störd man var. 

Detta skedde samtidigt som han hade en chefstjänst, skötte allt i hemmet för att låta mamma koncentrera sig på studier OCH hade två döttrar som säkerligen tog en hel del tid i anspråk. Nu när jag tänker efter så kanske han var Batman i alla fall.. 

 

Mina kompisar älskade min pappa. Såpass att när jag skulle ha 18-års fest så frågade alla om inte Kjell kunde vara hemma i alla fall.
Tur var väl det för han fick skjutsa hem Jimmy som hade tittat för djupt i flaskan. 

 


Vi bodde mellan de två skolorna och en dag var det en elev som kastade in en tomburk igenom det öppna fönstret men farsan tog på sig och sprang ikapp killarna, väntade till de kom in till Siv Hassings lektion och sa : 

- Jag tror en av dina elever tappade något in i mitt fönster. Sen fick killen moloken gå med hela vägen hem och plocka upp efter sig. 

 


Såna där grejer älskade han.
Morsan hade svårt att sova eftersom det låg en korsning utanför huset och en lördagskväll var det en kärlekskrank kille som spelade ballader på högsta volym på parkeringen utanför. 
-Kjell, Kjell!! Säg till honom!! 

Pappa tog på sig mammas för korta morgonrock så han magen kikade fram över skärpet och hasade sig ut på parkeringen. Där fann han killen halvsovandes med alla dörrar på vid gavel och Scorpions skrålade ur högtalarna. Men en duns kastade pappa sig in i passagerarsätet och den vettskrämde killen såg mer än förvånad ut. 

-Ehh, kan jag hjälpa dig med något?
-Jag hoppas verkligen det, sa pappa och slöt ögonen. 
-Om du går upp o lägger dig brevid min vresiga kärring så ska jag sitta här och spela låtar åt dig.
-Njaee.. jag ska nog åka nu tror jag. 
Humor hade han gubben i alla fall. 

 

Han var även alla barnbarns favorit och när min dotter var 3år så bodde vi grannar vilket gjorde att hon sprang där hela tiden.
Om man ringde in innan maten och sa att han inte fick ge henne glass eller godis så hamnade han i bryderier eftersom han fortfarande hade svårt att säga nej. Kompromissen blev att Moa fick skrapa med fingret på locket till glassburken. 


Jag får ofta höra att jag har ett stort hjärta, är en bra lyssnare osv.
Mina värderingar anser jag är sunda och jag är nog en rätt stor humanist. 
Jag vet att det beror på mina fantastiska föräldrar. Denna text handlar av förklarliga skäl om min pappa men jag är evigt tacksam att jag fortfarande har min mamma i livet.
Bästa kompisar till trots så var det alltid mamma man gick till när det blåste snålt och man inte visste vad man skulle göra.
Hon är alltid tryggheten själv och vet alltid vad man ska göra. 

 

Idag skulle pappa fyllt 70år om inte Cancern hade varit ivägen. Jag är egentligen inte bitter längre men saknaden är fortfarande enorm.
Adam hann han aldrig träffa och inte fick han heller ta del av några av mina pokerframgångar men även om jag inte tycker det är dags än på väldigt länge så hoppas jag att han väntar där uppe med hockeyklubban redo..

 

Grattis på födelsedagen pappa och tack för allt du gav mig! <3

 

Over n out /Mono

 

Kommentera

  • Fuck cancer

    #1
    hattte
    2017-11-03 14:48:03
  • Fint skrivit! ❤

    #2
    Kalle
    2017-11-03 09:48:24
  • Tack för alla uppmuntrande kommentarer.
    Det gör det lättare att blogga igen. :)

    #3
    Per Andersson
    2017-11-02 23:59:34
  • Vilken fin hyllning till din pappa!

    #4
    leifdottir
    2017-11-02 16:46:21
  • Jäkligt fint!

    #5
    Patric
    2017-11-01 00:05:27
  • Väldigt fint. Fortsätt vara lika bra pappa till din son som din far va till dig. 

    #6
    Oliver
    2017-10-31 23:18:08
  • ❤️

    #7
    Starfruit
    2017-10-31 22:49:02

Per Anderssons Pokerblogg

Per Andersson

Sveriges kanske mest kända okända pokerspelare syns oftast på Casino Cosmopol i Göteborg eller i Svenska spels pokerrum som ”Monopol”. Han har Spelat poker i drygt 14 år men alltid på amatörnivå. Per bloggar om livet som engagerad pokernörd och hur det är att spela poker när man har familj.

Sveriges bästa

Pokerbloggare