Per Anderssons Pokerblogg

Minne som en guldfisk?

Alla har vi våra styrkor och svagheter. Givetvis har man säkert även svagheter som man inte ens är medveten om men då är det heller inte mycket att göra åt saken.
Jag kan i detalj minnas en hel turnering jag spelat. Vilka händer som var avgörande, hur jag spelade och varför.
Däremot är jag totalt hopplös på namn.
Vet inte hur många gånger min pokercoach i begynnelsen skällde på mig för att jag inte mindes nicket på personen jag spelat mot.
Det var liksom som bortblåst. Eller hur många gånger Linda himlat med ögonen för att jag inte vet vad Adams dagisfröknar heter, inte hans kompisar heller.
-Du vet, hon med brunt hår. 
-Emelie? 
-Nej, hon den andra..
-Suck!

Dom säger att det är en styrka att känna till sina svagheter så att man kan jobba med dom.
Hur jobbar man med ett minne som gillar siffror men stöter bort namn?


Du vet säkert den där känslan när man springer på någon på stan och dom hälsar så glatt och pratar som att man känner varann riktigt väl men själv står du febrilt och letar i minnet efter ett namn och när personen går vet du fortfarande inte vem du pratat med. 
Så har jag det typ hela tiden. 
Värst är det på pokerresor.
Vissa som man träffar ofta kommer man ju ihåg men jag vet knappt vad dom heter. I bästa fall minns man ett nick från nätet som man kopplat ihop med ett ansikte från facebook. 
Casinot i GBG är lite lättare då det ofta är samma folk man stöter på men när jag var och besökte småland för att spela "Borgenfejden" så blev det smått komiskt.
Det var säkert 8-10st i chatten på Svs som frågade om jag skulle dit och säkert lika många på fejjan.
I första pausen var det så dags.
Många kom fram för att hälsa och oftast slänger dom fram näven och jag förväntas komma ihåg vem det är vilket givetvis 99% av Sveriges befolkning inte skulle ha några som helst problem med. 
Första gången jag fick svettas var när "Flashy" kom fram glad i hågen.
Vi hade inte setts sen tillsaget i Gräbbestad så det var kanske fullt normalt att jag tvekade någon sekund även om han inte hade förändrats nämnvärt.
Efter "flashy" (Nej, jag har inte aning om hans riktiga namn) så avlöstes en kavalkad av olika personer som skulle hälsa men det som brände sig kvar i minnet var när Emanuel "Mannemunk" Heijel (Jag fick kolla FB för hela namnet) kom fram för att hälsa.
En riktigt trevlig prick som jag hade tjötat många timmar med både vid borden och på messenger men nu skulle vi äntligen träffas IRL som kidsen säger.
-Tjena Monopol, sa han och sträckte fram kardan med ett sånt där mjukt leende som jag hade föreställt mig.
I min hjärna visste jag direkt vem det var men hela situationen hade stressat upp mig så jag kläcker ur mig : 
- Tjena!! Det var inte igår?
Ridå!!
Precis när orden släppte från mina läppar så ville jag bara gå och gömma mig. 
Han måste ju tro att jag inte har en aning om vem han är, tänkte jag.
Förlåt Manne, nästa gång får du en kram istället. <3

Tro nu inte att jag är antisocial, jag älskar att tjöta med folk när jag är ute och spelar.
Men om jag ser lite konstig ut så är jag inte förstoppad utan bara lite förvirrad.
Det tråkigaste som kan hända är att folk slutar komma fram o hälsa, gör inte det för guds skull.

 

Jag får som bekant rätt mycket skit i chatten på SVS från och till men häromdagen var det faktiskt någon som lyckades vara rolig.
Jag råkade missklicka en syn på flopp och när han checkade bakom på turn kunde jag inte låta bli att göra ett litet försök att bluffa.
Givetvis blev jag snapsynad och när han frågade vad jag synar flopp med så svarade jag att jag missklickade och sen kunde jag inte hålla mig.
-Du är ett stort missklick hela du. 
Jag tar hån när dom är fyndiga. :)
Vad han hette? haha.. Kan det varit Erdberg eller ngt sånt?

 

Wcoop har satt igång och för första gången har jag trätt in i dimman på Stars på allvar. 
Men jag fattar inte hur folk orkar sålla i turrarna? 
Idag anmälde jag mig till lite olika och late reggade någon billig turre med 5300pers i.
11h senare bustar jag på 53e plats och kasserar in 38$ 
11h!!!! Puh! 
Roligaste var ju ändå att jag vann en pott mot "monopol" från Tyskland. 
F ö var det direkt själsdödande att spela såna turrar.
Jag tror jag håller mig till Bountyturrarna och Wcoop.

 


Over n out /Mono

Kommentera

Bli först med att kommentera!

Per Anderssons Pokerblogg

Per Andersson

Sveriges kanske mest kända okända pokerspelare syns oftast på Casino Cosmopol i Göteborg eller i Svenska spels pokerrum som ”Monopol”. Han har Spelat poker i drygt 14 år men alltid på amatörnivå. Per bloggar om livet som engagerad pokernörd och hur det är att spela poker när man har familj.

Topp 5

De bästa pokerrummen

Sveriges bästa

Pokerbloggare

Sveriges bästa pokerrum & bonusar

  • Bäst
    Freerolls
    Paf Poker
    18+ Regler och villkor gäller. Spela ansvarsfullt. spelpaus.se
  • Populär
    Ingen bonus
    Coolbet Poker
  • Klassisk
    4 HexaPro-biljetter (20 kr/st)
    Unibet Poker
    18+ Spela ansvarsfullt: www.stodlinjen.se. Regler & villkor gäller.