Underbara eländiga söndagar
Turneringsspelare är nog en av få kategorier människor som vaknar på söndagar med ett YES! och näven knyten ovanför huvudet. Medan mina medmänniskor börjar våndas över måndagens snara ankomst dregglar jag över 10 olika klienter och deras turneringsscheman. Den förväntan jag känner inför söndagar går knappt att uttala. Redan på torsdagen kan jag komma på mig själv med att fnittrande längta tills det äntligen är dags för söndagsgrind, och alla miljoner som ska vinnas. Men minnet är en riktig jäkla skojare, för visst har jag haft några ekonomiskt väldigt bra söndagar, men antalet dito som jag somnat i fosterställning med gråten i halsen är oändligt fler.
De senaste två söndagarna har jag back-to-back-bubblat samma WSOP-satellit. Det skulle förmodligen till och med få Chuck Norris att hänga med mungiporna. Den första veckan var dessutom en annan snubbe allin för 0.7bb sexvägs men lyckades ändå hanka sig kvar längre än jag. Att bubbla satelliter är bland det tråkigaste jag vet. Därför ser det inte ut att bli något Vegas i år, jag tappade lusten lite och hade tänkt att jag bara åker om jag kvalar in.
Istället ska jag få in en riktigt bra onlinevolym och jobba på att ta körkort. Men först ska jag njuta av den svenska sommaren med midsommarfirande i Dalarna. Tre dagar med bad, öl, mat och noll poker ska bli väldigt skönt.
Men sen, sen jävlar är det äntligen söndag igen!
http://www.youtube.com/watch?v=fu_EY3aNpoM
