Bakom kulisserna USA / Mexiko.
Hur stod det egentligen till bakom kulissen? Var det verkligen en strålande idé att som ensam tjej resa iväg med fem pokerkillar?
Tre filmer lades upp om resan till Fort Lauderdale och Mexiko där leenden och lycka utstrålades.
Vet ni, det gick faktiskt riktigt bra med en del roliga och underliga händelser som inträffade. Det ni inte fick se ska ni nu få berättat. Vi börjar på flygplatsen i USA!
Herregud, hur lång tid ska det ta? Jerry tiltar sönder då hans väska inte dyker upp, ner till väskservice och efter en rad olika papper är det bestämt att väskan ska dyka upp klockan 20:00 imorgon.
Imorgon var dagen vi alla skulle spela 365-dollarsturneringen. Vi andra åkte och Jerry fick så snällt sitta hemma i villan. Tror ni väskan kom? Inte förrän dagen efter klockan 12:00 och Jerry fick vaska standardbytet på 5% han och Alfred alltid har. Klart Alfred går och vinner turneringen och 80K dollar! Inte nog med det, procenten Jerry köpte i mig flög dit pepparn växte i en stor pott AA mot KK. UL Jerry!
Pedantisk som jag är ville jag även ha ordning och reda i huset. En person fick jag jobba lite hårdare med. Det där med att ställa kaffekoppen i diskmaskinen var svårare än att ta på sig skor som flippflopp. Den dolda regeln om hänsyn innan klockan 13-14 följdes bra, tills mr kaffekopp en dag vaknade i tid. Med högtalartelefonen pratade han på som en orkan och "tänkte" inte på att vi låg och sov. Klockan var då 09:30. Att lära en gammal hund sitta, går det? i detta fall troligtvis inte.
Dagarna flöt på. Det bästa med att åka med pokerkillarna var att det snackades poker. En del resor har blivit problematiska för mig då man vill vara trevlig och prata med tjejerna som är med. Samtidigt vill jag lyssna när killarna berättar händer, analyserar och diskuterar teorier efter en turnering. Den här resan var det helt perfekt och jag fick mig en och annan funderare.
Cashgame-gänget spelade poker varje dag och rutinen följde: 13–14 vakna, äta, spela App, sola och åka till cashgame. Det här snacket med att det skulle gås till stranden, kika bygden, träna, göra annat... Det var mycket snack men ingen verkstad. Sköna var de!
För mig slutade USA-resan lillplus. Fyra turneringar för 665 dollar spelades och fick tillbaka 600 dollar från en Omahaturnering plus 600 dollar från cashgame. Det roliga med Omahaturneringen var att garantin var satt till 3000 dollar (kostade 115+35) och det blev tillslut 21 inköp varav vi fyra från huset stod för 11 av dem. Jag stod för ett inköp. Fint med övervärde! Att "bara" få tillbaka pengar man lagt under veckan ser jag som en vinst. Det ar vi med till nästa resa som är Vegas this summer. Woop!
Antar att det är bland annat för garantierna som raken är så hög i USA. Man kan omöjligt gnälla på den svenska raken efter USA, plus att de vill ha dricks. Tänker också på Pokerstars-eventen. Visst man har normala 10% (exempelvis 200+20), men man tänker inte alltid på att det i det finstilta står att ytterligare 3% tas från prispotten. 365 dollar varav 65 i rake på WSOP-eventet, men samtidigt fick man en helt okej struktur (30 min perioder). Det kostar mer än vad man tror att ha dealers och turneringar, men det där kändes.
Cashgamet var super då man verkligen märker att dealars jobbar för dricks. Det gick supersnabbt. Så snabbt så jag knappt hann med att kolla på min telefon mellan händerna…. Förjävligt! Sjukt trevliga var de också. Raken på mitt 1/2 bord var max 5 dollar + dricks och någon dollar till jackpotten. Varje halvtimme delade de ut highest hand på 300 dollar. Stackars killen på mitt bord, med en minut kvar så förlorade han sin Straight flush mot en Royal. 30% skatt fick man betala på den med.
Efter en vecka var det dags för mig, Jerry och Alfred att åka till Mexiko. Jerry som tagit det lugnt med pokern var taggad på online. Några timmar innan planet gick började Alfred helt förståeligt bli ängslig. Han fick nämligen inte göra transfer utan ta alla 80K dollar i kontanter och vi alla har ju läst historier om ett korrupt Mexiko. Skulle han välja att åka hem istället? Tyvärr skulle en del av hans pengar bli rånade ändå, men inte i Mexiko.
Till slut fick vi i alla fall med honom efter att ha lämnat en del av pengarna till de andra och fått en del sålt. Men det var ju inte bara EN story om korrupta poliser, kidnappningar, mord, rån med mera man fick höra på vägen dit. Ännu värre blev det när en vakt på flygplatsen skrek ut till en annan: Pedro over 10 000 dollar! Men inget hände och både taxiresan och vistelsen i Mexiko gick hur bra som helst. Hårdast var nog poliserna i USA när vi skulle in i landet igen. De var inte glada när Alfred inte kunde säga exakt hur mycket dollar han hade.
Om México kan jag bara säga att jag gillade Playa del Carmen bäst. Vi var även i Tulum men det föll mig inte lika mycket i smaken. Playa Del Carmen hade bra shopping, mycket att göra, sköna barhäng vid stranden och var allmänt mysigt. Maten var god men inte överdrivet och våra magar gick från stenhårda till sprutglada. Stackars Alfred, en kväll när vi kom hem var vi riktigt dåliga i magen. Jag lyckades övertala Alfred att jag skulle få gå in först då jag brukar vara snabbast. Oturligt nog var min mage för enda gången under resan stenhård. Det tog mig över en halvtimme blå i ansiktet att ta mig ut och Alfred stod väntandes utanför grön i ansiktet. What to do?
Angående nätet är man SÅ bortskämd med Sveriges nät. Trots ett av det bästa näten hackade det en del och det spyddes grodor ur munnen på alla utom mig ….Eller. Pokermässigt lyckades jag leva på min Pokerstars-rulle tills sista dagen. Bust bust. Det var visserligen bara 400 dollar men ändå. Vann 350 dollar på Party och break even på Svenska Spel. Jag blev inte miljonär denna gången heller. Jerry började med en fin andraplats i Daily 500 och visste inte riktigt hur han sluta. Det kan ha varit 5000 dollar plus eller minus. Här räknas det årsbasis och inte periodvis.
Året 2017 var mitt sämsta pokerår ever. 2018 började inte mycket bättre. Jag har sagt nej till stake då jag inte tycker att jag är värd att spela om jag inte klarar mig själv. Variansen är hård, men samtidigt när jag räknar ihop året har 2017 inte kostat mig mer än vad hästarna (min förra hobby) kostade mig årsvis. Så summa summarum är min hobby kostsam, precis som den varit i alla tider. Alla har vi olika hobbys. Det finns ju de som lägger 70 000 på push (nattklubb) varje år, som förmodligen skrattar åt mig som vill lägga 70 000 på poker eller hästar.
Ridturen var helt klart den roligaste händelsen på resan. Jerrys häst var SÅ lat och vid ett tillfälle hamna han lite bakom och smackade, skänklade, gjorde allt han kunde och men hästen rörde sig knappt. Från ingenstans stack hästen iväg som ett spjut och Jerry skrek nej nej nej med en så rolig röst att både Alfred och jag bröt ut i ett asgarv som varade i 100 år. Hästen stannade så fort den nått min och Jerry åkte halvt av. Det är inte lätt när man för andra gången beger sig ut på hästryggen, men du gjorde vår dag Jerry. Alfred fick oturligt nog en allergichock och var som en röd dalmatiner med Rudolfs mule stackarn. Som tur var gick den över relativt snabbt.
Avslutningsvis blev killen som åkte hem med en del av Alfreds pengar bestulen hemma i Sverige. Det är polisanmält och fortsättning följer på den. Hade man vetat det hade man såklart tagit med alla pengar till Mexiko. Livet är inte alltid lätt och det är lätt att vara efterklok.
Ha det fint, vi ses! // Linda
