Att leva med varians
Att spela poker regelbundet är att leva med varians. Varians anger spridningsmåttet för en sannolikhetsfördelning. Tråkig beskrivning, jag vet, men det är viktigt att skilja på det från ren slump. När jag har AA på min hand, så har jag 88% chans (eller något liknande, olika källor ger något olika procenttal) preflop att vinna mot en helt slumpmässig hand. Det gör att sannolikheten att jag vinner är rätt stor, men inte absolut. I mer än ett fall av 10 kommer mina AA att få spö av en slumpmässig hand som jag är upp emot. Det är lätt att tänka att jag äntligen fick mina AA och nu ska jag bara få maximalt betalt, men ibland kommer den att förlora. Är jag upp mot två motståndare med mina AA, så sjunker min sannolikhet att vinna till 76%, dvs nästan en hand på fyra kommer jag att förlora. Är jag uppe mot 6 motståndare (tex genom att limpa utg), så är sannolikheten att mina AA vinner mindre än hälften.
Och hur troligt är det att min motståndare har en slumpmässig hand? Om två motståndare bägge har lägre par i sin hand, är sannolikheten knappt 68%, dvs en av tre gånger förlorar jag. Och har motståndarna suited connectors kan jag också ligga riktigt pyrt till.
Även om det i de flesta fallen är mer sannolikt att jag vinner just den handen än förlorar den, så måste jag kunna ta i beaktning att jag också förlorar den handen titt som tätt. Det är här många av oss amatörspelare har problem. Vi spelar ganska få turneringar och investerar mycket tid och intresse i varje turnering och därför måste våra bästa händer hålla. Variansen säger dock att de inte kommer att göra det hur många gånger som helst. Och rätt som det är sitter vi där, utdragna, efter flera timmars spel, utan pengar. Besvikna, upprörda, irriterade på hur motståndaren kunde syna med en bättre hand och dra ut oss.
Det här är en del av spelet, ibland en del av tjusningen med det och ibland en del av det som får oss att säga 'jag ska aldrig spela poker mer'. Och tänk så många gånger jag slutat spela poker, för att dagen efter spela igen. För mig är i alla fall tjusningen större än irritationen och även om jag ibland blir ofantligt besviken över en tråkig utdragning, så vet jag att genom att lära mig att spela mer korrekt minskar risken för utdragningar och ökar chansen för mig att vinna. Men utdragningarna kommer alltid att finnas där, de händer även den proffsigaste av spelare.
Så det handlar om att förstå variansen och lära sig leva med det. Ju mer och ju bättre vi spelar, desto mindre betydelse får variansen på totalen, även om den statistiska avvikelsen kan vara utslagsgivande i just den där viktiga turneringen.
