Jakten på Den Perfekta Turren.
De första raderna visar sig vara ovanligt svåra. Det är helt klart alltför länge sedan man skrev ett blogg inlägg och bättring måste ske. Nu har jag också en hel uppsjö av material att välja mellan, så jag kan inte skylla på idetorka. Kanske är jag mer rostig än jag vill erkänna för mig själv?
Det finns minst en historia om varje casino här borta. Över 30 bara på strippen, plus en massa lokala och närliggande casinon ger mig gott om material bara det. Lägg till turister, amerikaner, jobb, vänner, flytt och vardagslivet i sig, och jag har än fler saker att välja mellan. Vad ska jag börja med?
Nåväl, vi kör väl igång så får vi se.
Det är lördagen den 13:e augusti och jag sitter på Sam´s Town Hotel & Gambling hall, i östra delen av Las Vegas. Klockan är just nu 4.53pm, och det är dryga två timmar till kvällens batalj startar. En $105 Deepstack turre med $25 bounty... tja, det låter väldigt intressant i alla fall. Åtminstone när man vet att motståndet kommer vara 70-80% vithåriga krigare med begränsade pokerstrategier. Bättre startfält får man leta efter.
Med bättre startfält menar jag såklart för min egen del. När man spelar poker vill man ju ha så dåliga motståndare som möjligt, för att på så sätt öka sina vinstchanser. Så ju fler gamla stofiler, desto större vinstchans. Dessutom vill man ha en bra struktur på turneringen, så turmoment minskas och pokerkunskap ger utslag. Större startfält är också att föredra, och så ska prispoolen och casinots beskärda del vara rättvist fördelad.
Vart hittar man dessa turneringar? Med appar och internet så är det lätt att hitta en ny turre varje timma, dagtid åtminstone. Men var hittar man den bästa? När spelas den?
Jag är tillbaka i Las Vegas, och jag är på jakt efter den perfekta turneringen.
Genom åren som gått här i USA så har jag testat många live poker turneringar. Och fler blir det nu när man åter bor i pokerns hemstad Las Vegas. Visst finns det tillfällen då man kanske köper in sig lite spontant i nån turre, men i de flesta fall så försöker jag välja med omsorg. Just nu är jag i full gång med att pröva attraktiva turneringar en efter en, casino efter casino. Mandalay Bay, Planet Hollywood, Red Rock, South Point, Venetian.. en efter en betas de av.
Och jag har hittat ett litet guldkorn.
Sam´s Town Hotel and Gambling Hall
Sam´s Town är ett 37-årigt lokalt casino där det känns som om tiden stått stilla ett par årtionden. Eller kanske inte. Stället har nya spelmaskiner, men det är det enda som är nytt. Personalen är lika gammal som casinot själv, (plus 21 år minst dådå), och besökarna är ännu äldre. Rullstolar och rullator´s, käppar och halta gamla pensionärer. Väldigt gamla. Det känns som om Vegas Lyx o flärd är långt borta, även om den bara är 15 minuter bort. Men här finns hotel och restauranger, butiker, spelmaskiner och blackjack bord. Och så ett poker-rum.
Jag testade en turre här för 2 veckor sedan, och har sen dess kommit tillbaka så ofta jag kan. Med cash i de 3 första (2 vinster och en 3:e plats) och totalt 7 cashar på 11 starter, så kanske man kan förstå varför. Här är det alltid “bra” startfält. 3 turrar om dagen erbjuds, med 40-60st startande i varje turnering. Bra strukturer och rättvis fördelning av prispool och rake. Minus till värdelösa dealers dock, då de är lika gamla som spelarna själva, och oftast otroligt långsamma i tanke och tal. De blandar och ger helt ok, men då det ska delas potter och räknas chips så behöver de hjälp. Och det medför att du får 3-4st som ska kommentera varje hand och vinnare. Jaja, det kan man ta när det finns så mycket som är godis...
Här spelas det med ett gott hjärta och vänskapliga resonemang om varje hand. Det är mer regel än undantag att man visar sin vinnande hand. Värdebet och squeeze-play finns inte, 3 bet är sällsynt och 4 bet..vad är det? 3-bettar någon så foldar alla och vederbörande visar glatt upp AA. Man berättar självklart om sina händer och missade drag. Det är fantastiskt intressant att lyssna på logiken i vissa tankebanor. Eller brist på logik kanske är mer rätt att säga. Det limpas konstant, och om någon höjer så höjs det ibland upp till 20 (!) ggr big blind. Standard höjning är minst 5bb. Sjukt egentligen. Att dessa gråhåriga ungdomar är lättlästa som en öppen bok är en underdrift. Dessutom är deras spel efter floppen helt under isen. Med andra ord har man en ordentlig fördel när man kan lite mer om poker och kan stjäla potter då och då, samt få maximalt värde vid bra händer.
Jag brukar tänka “får jag bara nån enstaka bra hand, samt kan undvika total otur och utdragningar, så är jag på finalbord”. Och det har det blivit i flertalet av mina starter.
(Jag sitter och äter, och det är nu dags att gå o köpa in sig. 500 extra chips om man köper in sig mer än 30 minuter i förväg. Jag får skriva klart ikväll när jag kommer hem). Fortsättning följer...
---
Kvällens turre
Det är många gånger jag har tänkt mig redovisa varje hand i en turnering som jag lyckas vinna. Men varje gång jag för anteckningar om händer och förlopp vid filten, så grinar oturen mig i ansiktet. Varje gång. Visst spelar man säkert fel o kasst ibland, men det verkar som om oturen alltid är framme då man “vill” ha en bra dag ur blogg-synpunkt.
Idag var inget undantag. Det finns ingen anledning till att redovisa mer än följande:
Vi är dryga 60 personer som startar, och självklart har jag valt en nitlott vid bordsplaceringen. (Här får man nämligen välja bord o platsbricka efter vad som ligger kvar på reg-disken). Mitt bord har flertalet medelålders och yngre män istället för gråhåriga gamla ligister. Och flera av dem är de få spelare som jag mött förut som faktiskt visat sig ha lite hum om poker. (om än lite). Nåväl.
Startstack 12500 och blindsen är 25/50. 20 minuters nivåer.
Första handen är jag big blind, och den är slut redan då UTG (en färgad gubbe i 50 års åldern) höjer till 1000. Just det, han höjer 20bb UTG i första handen. Sån är klassen här. I nästa hand hamnar han HU mot UTG på floppen, och höjer kraftigt igen. UTG tar syn och de checkar både turn och river. Dealern säger “turn them up”, och då kastar gubben in sina kort i mucken... (på en bräda med bara hjärter). geeez!
Jag har totalt oflyt i 2 nivåer, och måste vika då Fi drar ut mig och träffar bättre händer konstant. (nä, jag skulle inte spela en enda hand annorlunda). Jag vinner dock en hand med A10, och är ok med och har ungefär startstack då 3 nivån börjar och följande hand utspelar sig:
Jag höjer på knappen till 3,5 BB med pocket 5´s. Endast min färgade gubbe till vänster om mig tar syn. Flop är två spader, 8 7 2. Check check och jag vet nu att min hand är bäst. (Här bettas det ALLTID ut direkt om man träffar).
Jag bettar turn (en 3:a) och får syn. River är spader 4 och jag bettar 1/3 av potten. Jag är 99% på att han INTE har färg, min read är glasklar, då han checkraisar mig med ett överbet. En klassisk bluff här, men för säkerhet skull tänker jag igenom handen igen innan jag agerar. Jag tar syn och han säger “Good call, i have nothing” och slänger sin hand till dealern. Tyvärr hamnar korten face-up, och han säger “Good call” igen i samma sekund då jag visar 55”. - Du har Stege säger dealern (och 3 andra spelare), och det visar sig att gubben har A5 off suit, och har träffat en runner runner stege som han inte ens såg själv...
Jag ställer mig upp och går en sväng, för att inte svära alltför mycket vid bordet.
Inget händer under nivå 3 mer än att jag tappar mer chips när jag har JJ och en kille på BB självklart träffar sitt sketna A6 (som han absolut aldrig skulle folda till min 4ggr BB raise preflop, och bet alla gator), på brädan A44-10-2.
Efter break så har jag 4900 och i första handen nivå 4 så får jag KK på cutoff. Höjer till 1400 och BB går all in. Syn såklart och gubben visar AK. Gott, nu kan man kanske få lite chips att leka med.
Flop Q - x - x. turn J, river 10.
Fy f-n va tiltad jag kan bli ibland. Tyvärr tror jag att jag blir mer tiltad då jag åker ut som favorit, inte bara i handen utan vid bordet. Oturen grinar i ansiktet och det är bara att lomma hemåt. Ibland är turneringspoker riktigt svårsmält.
Mitt Nya Jobb
Jag fick ett kul nytt jobb som VIP-service representant på den nya arenan här i Las Vegas, och det var en av anledningarna till att jag flyttade tillbaka från Tahoe. (andra anledningar återkommer jag säkert till i nån annan blog). Jag jobbar alla event, typ UFC och boxning, rodeo, konserter och företags-event som hålls där. Det är långt ifrån fullbokat ännu, men det blir mer framöver. Hittills har det blivit 6 country-konserter med Garth Brooks, vidare Dixie Chicks, UFC 200, Maroon 5, USA-Argentina Basket (pre-Olympic game) och sist i lördags var det Barbra Streisand. I höst blir det mer min smak då vi får se både Rolling Stones, Slipknot, Marilyn Manson och Gwen Stefani, för att nämna några. Kul!
Hockey i Las Vegas
“T-Mobile Arena” som den heter är helt sjukt nice och när nu det blev klart att Las Vegas får ett hockey-lag till nästa NHL säsong (2017-18), så är det svårt att se en hemflytt till Sverige. Att jobba i en NHL-arena är lite av en dröm som verkar gå i uppfyllelse, om man nu bara stannar kvar där i ett år till. Vi får se vad som händer framöver ;)
Vi väntar med spänning på vad laget ska heta, men i veckan kom det ut att ägaren har registrerat 3 domän-namn, Red Hawks, Night Hawks och Desert Hawks. I intervju efteråt påstår ägaren Mr Bill Foley att det finns ytterligare 2 namn registrerade, och att vi får vänta på svaret till september. Men det lät på svaren som om Las Vegas Nighthawks är namnet som laget kommer få. (Red Hawks och Desert Hawks finns inte här, men Nighthawks är namnet på en levande fågel i Nevada Öknen, dessutom namnet på en militär flygplansmodell på Nellys Airforce Base här i stan, så vitt jag förstod). Namnrättigheter är en svår nöt att knäcka i USA (här stäms ju det hit o dit, bara du andas lite fel, se bara på Anaheim Ducks, som i början hette Mighty Ducks men fick snällt byta till bara Ducks), och det ska prövas både hit och dit innan det blir klart.
Spännande är det dock, och jag får såklart anledning till att återkomma i ämnet.
Jag och Erik pratar hockey
Då Erik “Valterego” Rosenberg besökte WSOP i somras så blev man intervjuad lite snabbt (du hittar intervjun nånstans här på poker.se), och frågan om mitt “drömlag” kom upp. Jag var helt slut i skallen efter 14h jobb och kunde inte tänka klart, det får jag erkänna. Erik tyckte att jag får väl skriva en blog och rätta mig själv istället, så här kommer det.
Frågan var alltså om vilka spelare jag skulle välja på back, forward och målvakts-position om jag fick välja helt fritt, utan tanke på lönetak eller ekonomisk och logisk möjlighet.
Med lite betänketid skulle mina val bli:
Forward: Sidney Crosby (för han är helt enkelt bäst)
Back: Erik Karlsson (för han är också bäst, men också en fartfylld kille med riktigt skön image. Han skulle bli en publik-favorit i Las Vegas, och bli en legend från första nedsläpp)
Målvakt: John Gibson (för att han är ung och jag tror han är en blivande stormålvakt, riktigt stor)
Fick man krydda med Ovechkin och Connor McDavid på kanterna, och Victor Hedman som 2:a back, så är nog mitt drömlag klart. :)
Nu är ju inte i närheten av att bli så, men kanske kommer jag framöver med en lite mer realistisk lagbygge-dröm. Vi får se.
Rodel träning
Denna helgen är ingen konsert eller event bokat, och jag är ledig en lördagskväll. Hade ju tänkt att vara hemma lite senare med en fin turre-vinst i fickan, men så blev det inte. En film får det bli istället, och allmän rodel-träning i soffan.
Hmm.. jag kom just från toaletten, och då jag tvättade händerna så kikade jag mig i spegeln. Såg ett flertal nya gråa hår titta fram. Är det så att...?
