Sören Lundgrens Pokerblogg

Trollsoppa

Trollsoppa. Finns det ett ord som heter så? Kanske spelar minnet ett spratt med mig, men jag har för mig.... äsch. - Om man tar lite av allt möjligt och omöjligt konstigt, och slänger det i en stor gryta, så blir det väl en Trollsoppa? Åtminstone låter det ju ...bra.

Då jag inte skrivit på väldigt länge så har jag fyllt på med en massa idéer och uppslag om vad jag kan och tänkt skriva om. Men så har tiden gått, och vissa saker har blivit för gamla för att plita ner. Andra historier har fått en helt annan betydelse, och kanske dyker upp i framtiden istället. Mycket vatten har runnit under broarna, och livet har verkligen visat både sina mörka och ljusa sidor. För att komma igång med bloggandet igen så tänkte jag blanda lite allt möjligt och se vart det slutar.

Trollsoppa passar bra. Här är en blog med just Trollsoppa.

 

 

En slev poker

Då förra årets poker-resultat var en enda lång down-swing, så tog jag en time-out från att spela. Även om jag bara lirar på hobby-nivå så var det inte kul när allt gick emot. Så när WSOP var över i mitten av Juli, så tog jag ett break. Det blev väldigt lite poker under resten av året faktiskt. Inte bara för att det gick tungt, utan kanske mer för att jag inte hann med. Det blev mycket jobb istället.

 

 

En deciliter sprit

Under våren och sommaren så fokuserade jag på träning och välmående. Jag mådde bra och var för en gång skull vältränad. Inte en enda utgång på krogen på hela våren. Ingen snabbmat. Inget socker. Och inte blev det bättre (värre?) under sommaren, då jag faktiskt bara var ute och tog en drink en enda gång. Wow liksom. En gång på ett år? När hände det senast? Totala mängden alkohol var därför ungefär en deciliter. På ett år. Ja jäklar.

(vänta, jag drack 2 glas vin till julmaten... räknas det?)

Att jag senare under hösten blev lite lat när det gäller bra mat och näring, är en annan sak. En polare tog med sig en resväska Estrella Grillchips till Vegas (18 påsar) och jag fick plötsligt väldigt nära till svenskt godis...

 

 

Ett par matskedar jobb

...då jag började jobba på IKEA. Svenskt godis på jobbet liksom. Svårt att motstå. Men hur hamnade jag på detta möbelvaruhus? Min tid på där är en blog i sig, men jag kände att jag ville jobba lite extra då det inte var så många dagar på T-Mobile Arena under sommaren. Jag sökte IKEA dels på skoj och fick jobb direkt. Att det kan vara bra att ha IKEA i CV:et om man flyttar hem var kanske dock en mer planerad handling.

Då jag sen tidigare jobbar på The Orleans Casino som kassör i pokerrummet, så hade jag därmed 3 jobb. Mitt mål att bli Dealer inom poker har varit min plan sen ett år tillbaka, och därför köpte jag in mig på en dealer skola. Väl investerade slantar hoppades jag på, speciellt eftersom chefen på Orleans påpekat att jag måste gå skola innan han flyttar mig.

 

Nu blev hösten därför en brutalt hektiskt period. Jag snittade över 70 timmar i veckan i 2 månader, plus 20 timmar skola per vecka. Att pussla ihop 3 jobb + skola var sjukt jobbigt. Man skulle ju sova också liksom. Det blev till och med så att jag gjorde schema för hela veckan där jag bokade in tiden jag måste sova. Detta inkluderade en 30 minuters “nap” här och där, för att få tillräckligt med sömn. Men det gick bra. IKEA var extremt roligt, och att lära sig bli poker-dealer var också skoj. Då orkar man.

 

Jag fick vänta på chansen att byta till Dealer. Även om jag erbjöd mig att fortsätta som kassör samtdigt som jag började deala, så förstod jag att det skulle ta tid. Chefen förklarade att jag måste klara en “Audition” först. Iofs en blog i sig det också, men kortfattat: Det är normalt sett väldigt svårt att få ett bra dealer-jobb. Konkurrensen är tuff.

 

När ett casino behöver nya dealers, så annonserar dom och tar in dealers på en audition. Där sitter man alltså 10 personer per gång och dealar ett par händer var, allt under uppsikt av chefer och managers. Upp till 20-50 sökande som passerar första bakgrundskontroll och allmän gallring är vanligt (det var ca 120st som fick komma på audition till Bellagio, 2 fick jobb). Bäst dealer får jobbet. Det är alltså hård konkurrens, nervöst, pressande och svårt att få ett dealer jobb. Att många av de sökande är erfarna dealers som tagit ledigt ett tag, jobbar deltid eller bara vill byta arbetsplats, gör det inte lättare. Men skam den som ger sig.

 

Just det. Jag har ju ett litet “extra-jobb” till. Min svenske kamrat Andreas äger 2 lägenheter i Vegas, som vi kör som AirBnB. Då han bor i Sverige så är jag den som sköter mark-arbetet här. Städning och fix av lägenheterna före och efter varje gäst. Ett par timmar i veckan blir det på varje ställe, och det fungerar bra. När jag inte hinner själv, så hyr jag in en annan polare som hjälp. Och numera blir det mer outsourcing då jag helt enkelt inte hinner varje gång. Jag håller mig aktiv får jag nog säga...

Har du frågor om boende då du ska till Vegas, så skicka mig ett pm. AirBnB är helt klart ett intressant alternativ om du ska hit och spela poker ett par veckor. Egen lägenhet för mindre peng än ett hotell. Nöten.

 

 

2 kg Hockey

Las Vegas Golden Knights. Nedsläpp i den första historiska matchen av deras första säsong i NHL var i oktober, och själklart var jag på jobbet i arenan den kvällen.

En säsong som redan har levererat en hel drös med rekord, tex där flest antal segrar som nykomling redan är slaget, även om det är många matcher kvar. Att det blir slutspel är “klart” sedan länge, och hela staden är plötsligt hockey-tokig.

Att jobba så nära NHL när man har hockey i blodet, är extremt roligt. Men även känslosamt. När jag såg killarna iförda matchställ vandra ut ur omklädningsrummet för att ta sig an första matchen så kom otroligt starka minnen tillbaka. Adrenalinet som pumpar i blodet, fokuseringen, spänningen och glädjen att få “lira hockey match”. Den känslan är underbar. Och ett minne blott. Efter ca 30 år som hockeyspelare så dog min karriär som hockeyspelare i en skidbacke uppe i Tahoe. Korsband av, hockey slut.

När man nu på så nära håll upplevde hockey på högsta nivå, så var det alltså med starkt blandade känslor. Otroligt roligt, men också personligt tufft.

Mer Golden Knights och hockey kan jag skriva om hur mycket som helst. En annan gång.

 

 

30 gamla skedar svenskt nostalgi

I november så drog jag hem till kära Svedala en sväng. 30 år hade gått sedan vi slutade högstadiet, och det var dags för återträff. Att träffa gamla vänner och bekanta från skoltiden var så enormt roligt så att man önskade att festen varat över en hel helg. Eller åtminstone med en efterfest veckan därpå. Jag kan bara rekommendera Er där ute som blir inbjudna till liknande återträffar - Missa inte detta!

 

Just denna händelse var en sån där sak man bara ville skriva ner i en blog, med glada minnen i färskt och klart minne. Men mitt i all glad fest-yra så fick jag ett telefon-samtal från USA. Att livet kan ändras genom ett enkelt telefonsamtal fick jag nu erfara för första gången på kort tid... 

Samtalet var från Susan, chef i pokerrummet. På Mirage.

 

 

Ett hekto smör

Det måste varit mitt harmlöst charmiga sätt, eller min smöriga personlighet som gjort susen. Susan ringde från Mirage och bad mig aktivera min ansökan igen. Jag hade tidigare sökt jobb som dealer där, men inte fått chansen. “Vi har en plats ledig, jag vill att du söker igen. Och kom in till mig och prata på tisdag” berättade hon. Jobbet var i princip redan mitt. Utan Audition! Hur jag lyckades med det funderar jag på fortfarande. Och kollegor och vänner inom poker-branchen här borta ställer också frågan. “Ingen audition? `Hur f.n.... gjorde du det?” Hursomhelst. När jag kom tillbaka till Vegas så blev det bråda dagar. Lämna in på IKEA och T-Mobile, samtidigt som man fixade papper mm till Mirage. Men otroligt inspirerande! 

När julen kom, så kom också första arbetsdagen på Mirage. Inte bara som dealer, utan också som “Floor/supervisor” vissa dagar. (“Floor personal” är dom som jobbar i registreringen, på golvet och i podiet där man köper in sig i turneringar eller cashgames. Man sköter ruljansen tillsammans med skiftchefen typ) En fin julklapp alltså. Riktigt fin.

Efter över ett års väntan och slit på The Orleans, så fick jag alltså jobb på Mirage. Som att dra till en flush, men få backdoor kåk, typ.

 

Ingen trollsoppa utan lite mörka ingredienser. När livet verkligen var uppåt, när glädjen från både nytt jobb, högtider och återträff fortfarande lockade fram leenden i spegeln, så fick jag än en gång lära mig hur snabbt saker och ting kan vända. Med bara ett telefonsamtal...

 

 

En stor skål smärta

Vi hade inte hunnit mer än halvägs in i januari då brorsan ringde mig en natt. Mamma hade fått en propp & blödning i hjärnan och låg på Sahlgrenska. Vad som hände därefter är fortfarande som i ett töcken, men jag slängde mig på första flyg hem. Tyvärr fanns inget att göra, och mamma gick bort några dagar senare. (och precis nu när jag skriver dom orden så kommer tårarna...) ....

Efter att förtvivlat ha vakat vid en sjukhus-säng i 3 dygn, och väntat på att sin egen mor ska ta sina sista andetag, så var de följande veckorna inte lättare. Planering och genomförande av begravning. Sorge-arbete med vänner och familj. Hundratals av mammas vänner som kom eller ringde och delade denna svåra stund. 3 veckor av ständig shock. För så var det. Som en shock. 

Helt klart den jobbigaste tiden jag någonsin upplevt i mitt liv.

 

Och än är det inte över. Detta forum är inte rätt ställe för fler ord om denna sorg, men kanske är det så att det skrivna ordet ibland hjälper mig att må bättre. Så förlåt mig en smula. 

Jag jobbar otroligt mycket sen jag kom tillbaka till Vegas, och det är medvetet. Att hålla tankar och funderingar upptagna med jobb gör så att man klarar dagen bättre. För det är fortfarande otroligt tomt utan mamma. Även om hon bodde i Sverige och jag i USA, så pratade vi ofta på telefon och på Skype. Min bästa vän. Min Mamma.

 

 

Värme på spisen och låt koka länge...

Livet går vidare. En mer kall och hård mening är svår att hitta just nu. Men så är det ju. Man måste försöka kämpa på, försöka ta med sig fina minnen och hitta nya glädjeämnen i livet. Och det gör jag säkert. Det får dock ta den tid det tar. Tack vare att jag har ett nytt jobb som är hur roligt som helst, så är våren på väg även här. Så det ska nog gå bra.

Kanske kan man få lite tid till att skriva lite då och då. Det är lite som meditation för mig, så förhoppningsvis så... 

 

Mitt jobb som dealer ger såklart material till många sköna poker-bloggar. Och när jag dessutom just idag fick ett mail från chefen på The Orleans så kan jag nog lova lite kommande kul historier från poker-borden i Las Vegas. Jag fick äntligen gå på en audition i onsdags, och det gick fin fint. 

 

Jag är från och med idag, numera dealer även på Orleans.

 

 

 

Kommentera

  • Tackar...
    Sören Lundgren I Vegas. Skicka ett pm på Facebook. S

    #1
    Sören
    2018-03-12 21:39:34
  • Hej Sören,

    Hur kan jag komma i kontakt med dig?

    #2
    theillest77
    2018-03-12 10:21:33
  • Skriv gärna mer! Uppskattas verkligen av många!

    #3
    Anders
    2018-03-12 08:49:59
  • Jag både gratulerar och beklagar.
    Som vanligt är det riktigt bra skrivit:)

    #4
    JK
    2018-03-10 11:34:45

Sören Lundgrens Pokerblogg

Sören Lundgren

Sören är en erfaren skribent inom pokervärlden och kom till pokerns hemstad Las Vegas redan för nio år sedan. Därifrån bloggar han om sitt vardagsliv som svensk i USA, sitt egna pokerspel på de lokala kasinona i sin närhet, samt sjävklart ett och annat galet Vegas-skvaller.

Sveriges bästa

Pokerbloggare