Drömmar
Ett OS guld, en VM titel eller kanske bara ekonomisk trygghet. Ett bra jobb med mycket fritid. Vänner och kollegor att dela vardagen med, i en vacker och fridfull miljö. Ett liv i trygghet tillsammans med en bra fru och friska barn. Ett liv någonstans på en tropisk ö, eller kanske i en sommar- och vinter-idyll i vackra norrland. En värld i fred.
Drömmar kan vara så olika.
Vi har alla drömmar - stora och små, stora som små. En långsiktig lycklig dröm som du kanske aldrig kan förverkliga, eller flera små som du tappert kämpar och strävar för att uppnå, en efter en. Förmodligen finner vi drömmar till att bli en salig blandning av idéer och lyckliga fantasier.
Vissa kommer alltid förbli just drömmar, men vissa kan vi med lite vilja och målmedvetenhet uppnå och förverkliga. Funderar man ett tag på ordet “Drömmar” och betydelsen som ligger däri, så kan man nog säga att det är på grund av våra drömmar vi lever. Åtminstone borde drömmar vara en del av våra liv.
Själv har jag många drömmar, och de uppnås och förändras allt eftersom livet går vidare. Jag har drömmar och jag har mål. Ibland är det samma sak - att uppnå vissa mål är ju en dröm, samtidigt som vissa drömmar blir till ett mål man tänker förverkliga.
Jag skulle kunna ägna åtskilliga kapitel i boken om mitt liv åt just drömmar. Frågar du mig om poker, så har jag självklart flera. Att kunna leva på pokern är en, att vinna något stort är en annan. Men mina innersta drömmar handlar inte om poker, och de förblir privata. Men för att ge Er en liten trevlig jul-läsning så kommer här en liten snötyngd och glittrig historia.
Läs den på samma sätt som jag skriver den - med glimten i ögat...
Drömmen om en VM-titel
Jag har redan bestämt att om jag någonsin når “November 9” så kommer jag att göra entré till låten “Balls to the Wall” med gruppen Accept. Hårdrock med ett ruggigt bra intro passar perfekt. Jag kommer att vara klädd i Tuxedo, och enbart dricka vatten ur martini-glas. Stil och rock´n´roll i en skön mix.
Chipleader eller inte spelar ingen roll, men det blir en felfri poker a la Mr Jacobson.
Mer intressant är spelarna som skulle sitta ner och förgylla finalbordet:
Pokerns stjärna nr 1, Daniel Negreanu är given. Phil Helmuth måste också vara med, så man i bästa tv-handen kan få honom att lägga 2:a nöthanden med en välregisserad bluff.
Dan Glimne, Martin Jacobson, Chris Björin, Sofia Lövgren och Viktor Blom bidrar till att sverige har hela 6 spelare vid bordet, och därmed visar pokervärlden vilket land som är bäst (de förtjänar alla på sitt sätt att vara där).
Det lämnar en plats kvar, och den är reserverad till min blivande fru. Vem det är står skrivet i stjärnorna, men när hon förlorar heads-up, så höjer jag det förgyllda armbandet i luften och går sen ner på knä och ger henne det som förlovningsring...
(Äh, lite romantik skadar inte så här i juletider :) )
Mer seriöst så är mina reserverade platser i publiken redan påtänkta.
Hedersplatsen är förstås vikt åt mamma. Jag vet inte vem som skulle vara stoltast, hon eller jag. Är det något jag drömmer om i mitt liv, så är det att ge henne något så stort som en VM-titel. Endast ett barnbarn smäller högre..
Vänner från min barndom som delade alla pokerkvällar kommer alla att vara inbjudna. Liksom min bästa vän Jerry, och självklart faster, farbror och kusin Erika - personer som alltid stått mig nära i vått och torrt. Lägg till Assar, Peter, Martina... Jo, de flyger jag in.
Min hemlösa vän i Las Vegas skulle självklart vara där. Ryan såklart, liksom andra vänner man fått under tiden i USA. Joakim skulle få en plats, då han alltid hjälpt och stöttat mig i mitt pokerspel. Valterego får en vip-media biljett, då det utan honom inte blivit något bloggande alls. Nja, listan blir lång om man börjar fundera, men ovanstående är de första som jag tänker på. Men det lär bli fullt om jag får bestämma.
Delad glädje är dubbel glädje
Nog skulle det bli en och annan onyttig lyxpryl på kontot, det erkänner jag direkt. Resor, hus och bil. Men jag skulle framför allt dela med mig till nära och kära. Att ge en del chansen till ett bättre liv är en självklarhet, liksom att andra skulle få möjligheten att förverkliga deras dröm. Av alla människor jag mött i mitt liv och som givit av sig själva på något sätt, skulle ingen bli glömd. Det är min absoluta sanning. Någon gång i mitt liv ska jag betala tillbaka till alla som förgyllt mitt liv.
Absolut, och det är ingen dröm - det är ett Mål.
Tillbaka till verkligheten
Pokern har varit vilande ett tag, då jag som jag nämnt tidigare varit i Kalifornien och upplevt udda miljöer. Men några småturrar har det blivit, och jag har cashat i var 3:e jag spelat. Så spelet sitter även om jag personligen känner mig lite rostig. Jul och nyår rusar allt närmare och vi får se hur mycket poker det blir så här i slutet av året.
När jag som säljare i Vegas ofta fick frågan vad som var min framtidsdröm, så svarade jag med samma svar varje gång, dock med glimten i ögat. “Jag vill flytta till Kanada, hitta en hockeytokig fru, få trillingar - en vänster, höger och centerforward, slå mig till ro och bli hockey-coach”. Det lockade ofta till skratt och leenden, vilket förstås var tanken. Men vem vet. Just nu håller jag på att försöka fixa ett extra jobb som coach för barn och ungdomar i stadens nya hockey-förening. Man måste ju börja någonstans...
Vi har fått en massa snö och jag har hunnit med flera underbara skid-dagar. Och mer ska det bli. Men lite poker får man försöka hinna med, och kanske blir det också en julblogg till julglöggen. Jag jobbar också på att fixa en julklapp till mig själv, och går allt rätt så löser det sig i morgon. Men det kan jag berätta om framöver.
Hursomhelst så vill jag i alla fall önska Er alla en riktigt fin Jul.
Ta hand om nära och kära.
/S
