Från Elitloppspoker till SM IV
Med vind i seglen var det äntligen dags för en av årets största höjdpunkter, svenska mästerskapen i poker, på kasinot i Stockholm. Tre officiella SM-event stod på schemat; short handed, omaha och main event.
Före i år har jag faktiskt aldrig varit på kasinots SM-vecka, även om jag gärna velat många gånger. Det har alltid varit något i vägen, som förra året när jag för att spela SM skulle bli tvungen att hoppa över min egen avtackning för mitt år som förtroendevald i Kristianstads Nations tjänst. Året före det var jag tvungen att jobba, och så vidare. Men i år fanns varken hinder eller ursäkter. Debuten var spikad.
Först ut var 5500kr short handed. Kasinot var fullproppat med både spelare och dealers från hela landet och man kunde se kända ansikten vid så gott som varje bord. Själv drog jag bord nummer 17, som är på plan tre. Väl vid bordet kikade jag över motståndet och fann till mitt stora förtret att jag hade hamnat på ett väldigt tufft bord. Kronan på verket visade sig vara att min granne till vänster tillhör den absoluta toppen av Sveriges turneringselit, nämligen Michael Tureniec. Tack pokergudarna, tack...
Strategin får helt enkelt bli att hålla huvudet lågt och spela tight. Men eftersom jag får bra starthänder blir jag ändå ganska aktiv och öppnar en hel del. Precis det jag var rädd för händer naturligtvis, Micke slår om ungefär varannan gång jag försöker spela en hand och det blir tufft beslut på tufft beslut. Eftersom det ändå är tidigt så är potterna inte särskilt stora, men när man förlorar de flesta blir det ändå dyrt i längden. Micke utnyttjar sin position på mig väl, och att han är förbaskat myckte duktigare än mig gör inte saken lättare.
Cirka en timme in i turneringen slår jag upp KQ i hjärter till 500, Micke slår om till 1400. Fold till mig som synar. Floppen kommer K74 i tre olika färger. Checksynar ett bet på 1600. Turn 2. Checkar och Micke skjuter 3800, jag synar igen, river T. Check. Efter lite funderande slänger Micke in två femtusingar, ett stort bet. Det finns inte så många händer han vill ta värde tre gator med här, sämre kungar tror jag inte han orkar skjuta river med eftersom jag ju måste ha något. Har han AA? Kings känns otroligt iom att jag har en kung själv. Skjuter han AK för värde här? Antagligen. Men vilka händer ska han ha slagit om preflopp med och sen skjuta alla gator med för bluff? Det känns väldigt optimistiskt att han ska ha någon form av raketbluff här. Men nyfikenheten vinner över logiken och jag synar efter lite om och men. Micke vänder upp AK som vinner potten. Kvar blir jag med 6-7k i stacken och hamnar ganska snart all in med AT i spader mot två knektar som håller upp och jag får lämna turneringen.
Någon timme senare frågar jag Micke vad han tycker om min riversyn. Han tyckte den var helt okej, eftersom han skulle kunna ha något som 65s som han måste skjuta vidare med och jag ändå har en stark hand. Och det vet han säkerligen bättre än mig. Men i det stora hela är det nog ändå något jag måste bli bättre på i turneringar, som cashgamespelare är jag van att kunna syna av lite enklare eftersom man bara kan plocka upp nya pengar om det skulle visa sig att man har fel. Medan i en turnering svider varje förlorad marker mer än en vunnen.
Vidare till cashgameborden. Får ganska fort en plats på 25-25 omaha. Första timmarna springer jag som Usain Bolt och vinner upp mig ordentligt. Vi har svintrevligt vid bordet med bland andra Jimbo från Göteborg och Timothy Härold från Linköping. Tyvärr så pass trevligt att jag spelar vidare trots att värdet inte är något vidare, och när kvällen är till ända slutar jag istället back en rejäl slant och får dra mig hemåt och slicka mina sår.
Dagen efter, när det är dags för något som kanske borde passa mig allra bäst, omaha-eventet, är jag så opepp på poker över huvud taget efter gårdagens misär att jag tar en dag ledigt och laddar batterierna till årets kanske viktigaste och roligaste turnering, näst efter Malmö Open så klart, Main event. Men det sparar vi till sista delen.
Vi ses!
