EPT Prag - Dag 2
Main Event. Jag är en 1A-gubbe, en sån där person som har stark tro på att 1A alltid är softare fält än 1B. That being said har jag inte spelat en 1B på ett tag, men if it aint broke don't fix it! Jag hamnar längst in i rummet precis vid den stora scenen, alltså ett bord som inte kommer brytas på hela dagen. Seat ett är en 25åring från New York som, precis som alla amerikanare, säger precis exakt vad han tänker på och inte bryr sig om konsekvenser. Under dagens lopp beställer han två donuts, en bit chokladtårta, en croissant och övriga godsaker, livsnjutande kille mao. Seat två är en glad gubbe från Österrike, en riktigt trevlig syn vid alla livebord. Seat tre är typ 40årig lebanes, också en ganska attraktiv demograf att titta på. Seat fyra säger att han kommer från Kuwait och är en typisk rik middle eastern snubbe. Rakad shining skalle, stort leende, vältränad, klocka dyrare än mitt liv, och han är uppenbart där för att gambla och ha trevligt. So far so good, det här ser ut att kunna bli en riktigt trevlig dag. 
Seat fem är någon skandinavisk kille med Acne Studios-addiction samt elvisfrisyr som att döma av hans hudfärg uppenbarligen har spenderat sina senaste år framfär ett gäng tjugosjutummare istället för att vara ute i solen (Läs= mig). Seat sex är någon tysk 35åring som verkar bete sig som en amatör, och resterande stolar är tomma fram tills en 65årig sjökaptens-liknande man kommer till bordet, slår sig ner och yttrar det absolut finaste ordet man som proffs kan höra vid ett pokerbord: "Bonjour". Mmmmmm.
Spelet drar igång och jag kan inte sluta le över mitt sagolika table draw. Jag skymtar Eli ett par bord längre bord och peppras konstant med WhatsApp-meddelanden i stil med "ffs your table looks ridix good" och jag svarar varje gång med emoticon-gubben med dollartecken framför ögonen. Jag spelar ett gäng småpotter med Kuwait-killen och efter att ha betalat av två rivers för mindre belopp har jag upptäckt ett klart mönster i hans spel. Han checkar alltid när han har något, och går checksyn/checksyn/betar ut när han har missat sitt drag. Två gånger har jag sett honom ta den linjen med luft, och två gånger har han knackat sitt pekfinger ur led med nuts hela vägen. Solid read i position, det här ska utnyttjas till max. Floor kommer över och säger "Next big blind please", vilket innebär att nästa big blind på vårt bord kommer byta bord för att balansera borden. Såklart är det Kuwait som flyttas, och det är som en smörkniv i hjärtat på mig när han glatt lämnar bordet med 75k under andra nivån efter att någon clownreg blåst in 200bb preflop med AKs emot hans klickfembettade AA. T.om. austriagubben i seat 2 lägger en leende kommentar till bordet om hur synd det var att han blev flyttad. Då vet man.
Bonjour öppnar UTG och jag 3betar QQ från knapp. Han har öppnat mycket hittills och är en sån där gubbe som aldrig viker när man betar eller raisar. Ska alltid se minst en gata till och won't be pushed around. Han synar snabbt. Flop kommer K98r, och han leder snabbt ut 1500 in i 2k. Jaha. Syn. Turn kommer 5x och nu betar han 2k. Det är ju billigt, men jag har sett honom spela tp liknande förr så jag hittar en fold och han säger snabbt att det var en bra fold, jag frågar "ace king?" och han säger "Better, better, better. You lose, you lose" som jag nog får köpa.
Ett varv senare öppnar bonjour UTG igen, och det foldas till mig på knapp som har As5s och jag tar en syn i position, blindsen foldar. Flop kommer QsTs7x och han betar ganska stort igen, samma sizing som i vår hand förra varvet. Syn. Turn är den första glimten av något positivt jag ser på hela dan då 6s landar på bordet. Han betar ganska stort igen, säg 3k in i 5k eller något sånt, och jag synar bara igen. River kommer en röd kung. Han checkar helt plötsligt. Vanligtvis under en dag ett i en EPT mot fransman skulle jag gå överdrivet stort här då jag är van att få snapsyner av nästan allting då de inte vill vika emot en svensk, men hans range är nästan bara ett par-händer och det är inte jättetroligt att han har en kung med linjen han har tagit, hellre typ AQ/QJ eller något sånt. Så jag betar 5400 in i 11k eller något sånt, strax under halvpott i hopp om att alltid alltid alltid få syn. Helt plötsligt skjuter han bak stolen, ställer sig upp och skriker "CALL!!!!" som om han precis snappade av en allin med AA preflop. Han dundrar ner en markerstapel innanför linjen på bordet och visar 8s7s innan jag ens har hunnit tablea min hand. Fyfan. Pluswhine men vilken otroligt sjuk linje av honom i en spot där hans landsmän hade lagt hela tricoloren och halva bastiljen.
En ung finne kommer till bordet och hjälper mig att dra ner solbrännenivå-averaget avsevärt kring bordet. Ett varv in eller två så höjer han UTG och jag får äran att flika upp hörnen på mina kort och läsa av två bokstäver som återfinns i början av alfabetet. Från big blind synar jag bara, det ser så starkt ut att 3beta här och jag gillar att stärka min range OOP ur BB istället. Flo pkommer QsTs7x (exakt samma som förra handen jag beskrev ovan) och jag checksynar ett normalstort bet. Turn 6x och jag checksynar igen en helt normal size. River kommer en kung. Identisk bräda bortsett från FD till handen ovan, men nu är det en väldigt annorlunda situation. Jag checkar och han betar typ 33% pott, 5k in 15k. Jag gillar inte läget, jag slår inte så mycket och jag blockar typ de få värdehänder jag kanske kan tänkas slå (AK, om han skulle värdebeta den ens). Men jag tycker priset känns bra och drar in en syn som jag ångrar i efterhand. Han visar QcTc och det är bara att mucka och konstatera att jag hade varit ute ur turneringen om jag hade 3betat preflop.
Det utspelar sig en jättekonstig hand där 40åriga lebanesen öppnar på knapp och jag försvarar A7o i BB. Flop kommer JJ4r och jag checkar, han fortsätter halvpott och jag synar. Turn kommer en till J, och jag väljer att leda ut för 30% pot. Lite diskuterbart, generellt sett gör jag såhär i online cash för att den brädan borde favorisera min range som synare än honom som bettare, men samtidigt har han alla starka preflophänder som jag inte har, så det är lite whatever. Så jag leder ut typ 1300 på turn, men Libanon har inte sett det här utan lägger typ nästan samtidigt in en 5k-mark och säger "Five". Dealern säger att nejnej, han har redan bettat, varpå Libanesen tar tillbaka sin mark, funderar lite och foldar sin hand. Liksom what? Jag betade, han la in ett oversized chip och annonserade fem tusen, det ska ju alltid vara en raise. Vad gör dealern här egentligen? Jag tackar ju och tar emot som får plocka upp en okej sized pot med A hög utan att behöva bekymra mig, men det hade blivit en riktigt knivig situation att spela om hans action hade stått, som den såklart borde ha gjort. Hade jag dessutom haft quads så hade jag helt klart kunnat demanda att hans raise står, som vore helt inom regelverket. Jag fick alltså helt orimlig makt av dealern som gjorde ett mycket dåligt jobb. Jag noterar i alla fall att han försökte bluffa med ett överbet så stora sizes kanske är bluffiga från honom?
Sista handen före dinner break är ett varv senare, och samma snubbe öppnar knapp till 900 på 200/400, och jag försvarar KxJh från BB. Floppen kommer AhKh4h och jag checkar, han slänger snabbt in 2500 i potten, ett överbet och jag har det färskt i minnet från förra varvet att han försökte överbeta för att få ut mig ur potten. Tippar på att en sån där snubbe inte är särskilt balanserad, men vad jag än tror om honom så kan jag inte vika mitt mellanpar och nästnötsfärgdrag. Syn från min stack på typ 24k som jag började handen med. Turn kommer en blank trea, check från mig och han betar snabbt 5k. Återigen stort. Han kan göra det här med massa Ax med hjärter för att knacka bak rivers, färger, set, you name it. Men jag vill i alla fall syna en gata till. Syyyyn. River kommer ett till ess. Check från mig, och nu betar han 7k. Helvete också, nu sizear han ner där han kan värdebeta starka Ax och flushes, båtar och allting. Samtidigt ger han mig ett väldigt bra pris för att bara kunna syna med alla mina ess. Problematiskt. Om jag synar och förlorar kommer jag ha 7k kvar, om jag viker har jag 14k, om jag synar och vinner har jag 45k. Jag tar en evighet men kan inte släppa faktumet att han överbetade flop i kombination med hans tidigare bluff-attempt varvet innan. Jag gråtsynar med en grimas inspirerad av Harvey Dent post twoface och han knackar i bordet och säger "You got me." Jag behöver väl egentligen inte visa om inte han gör det, men euforin i stunden att göra en framgångsrik hjältesyn handen före dinner break var för stor så jag bara tableade min hand sekunden han sa det, och jag fick ett par "nice call"s från bordet. Extremt skön känsla att gå upp till rummet och käka roomservice-bologese med 45k och framgång i kroppen istället för 7k och misär!
Efter dinner break plockar jag upp QQ och JJ de första två händerna och förlorar halvstora potter med båda; den första där jag 3betar och knackar ner emot KQ på A52KJ och den andra när jag synar 3bet OOP, checksynar once på K32 och checkfoldar Ax turn. Stacken halkar ner kring 35k-strecket och det är inte mycket som går min väg de sista två nivåerna för dagen. Jag blöder ner till 19,900 där dagen slutar och jag kommer komma tillbaka med ca 25bb till 400/800 dag två i övermorgon. En klassisk EPT-dag där bordet gick från 80% whales till 80% regs efter att gubbarna börjat busta. Det är alltid lite double-edged feelings att bagga mindre än startstack till dag två, men fuck it, jag lever, och det är mer än vad jag kan säga om många andra som har kommit och gått på bordet under dagens gång.
