Om jag inte spelade poker
Då var ett par dagars julfirande (läs festande) till ända. Det var kul! Men kroppen får betala sitt pris, så det är viktigt att festa mer sällan än ofta. Nästan alltid när jag festat till det blir jag extra taggad på att återgå till vanliga rutiner igen och för att citera Jocko Willink (rekommenderar hans podcast starkt) här ”to get after it”. Nu är det förvisso nyår på lördag redan, men efter det kommer dansskorna placeras på hyllan en tid och fokus riktas på knoppen, kroppen och karriäre(erna)n. Det för oss osökt in på det egentliga ämnet för den här bloggposten, nämligen ett liv utanför pokern. Pokern upptar en STOR del av mitt liv, men den är långtifrån allt och jag skulle kunna sluta spela, även om det knappast är en aktuell fråga ;) Men i filosofiskt syfte. Vad skulle jag syssla med om jag inte spelade? Well... elitsatsningen med hockeyn gick ju åt skogen med 3st operationer i vardera ben, men passionen för sport, träning, kost och hälsa finns kvar där än idag, så jag skulle utbildat mig inom något av de områdena. Ta yrket personlig tränare exempelvis, ha en motionsanläggning som yrkesplats, låter allt annat än fel. Finns det något mer då? Svar ja, tidigare nämnde jag att det skulle vara möjligt att sluta spela poker, men detta är jag INTE villig att ge upp… MUSIK. Vederbörande må vara tondöv, men lyckligtvis är det en bred bransch så jag skulle i sådana fall satsa på en karriär som Manager för band och artister.
Fler förslag! På gymnasiet läste jag samhällskunskap med inriktning ekonomi och var antagen på civilekonomiprogrammet på universitetet, men tackade nej. Det här är dock en karriärmöjlighet som inte är helt begravd. Den finns nämligen kvar som en plan C (just nu), att strax efter lärarutbildningen läsa till civilekonom och finansiera utbildningen antingen genom att arbeta som lärare, eller att pokern går så pass bra att det är möjligt att studera endast för nöjes skull.
Ja det var lite filosoferande i alternativa karriärer. För egen sinnes skull var det bra och skönt att se att det faktiskt finns konkreta möjligheter utanför pokern. Det släpper på en del psykologisk press och frigör utrymme att ta vara på nuet och njuta av stunden som har välsignats mig.
Nu måste jag iväg och införhandla proviant innan ”lillfredags-pokern”.
Ha de gott :D
