Grattis Signe 6 år!
Igår var det min yngsta dotters födelsedag. Liv gick upp tidigt för att vara klar att gå till jobbet direkt efter firandet på morgonen. När hon var nästan klar hörde hon Signe snyfta, och gick in och frågade om hon ville gå in och lägga sig i vår säng så kunde vi fira henne där. Det är inte helt ovanligt nämligen att hon inte vill ligga kvar ensam i sin säng på morgonen.
Men Signe var arg så att hon grät för att hon fått vänta så länge på att bli firad. "Varje gång jag hört ett fotsteg har jag lagt mig och låtsassovit, men ni kommer ju aldrig!"
Men till slut hade Liv fått upp oss andra och Signe fick sin sång och sina paket.
Sen var det obligatorisk födelsedagfrukost med varm choklad med vispgrädde och scones.
Resten av dagen tillbringade jag och Signe ihop nästan bara vi hela tiden, de andra var borta hos kompisar, på jobbet eller fotbollsskolan.
Vi byggde Lego, sen lekte vi med det nybyggda, fikade och tog födelsedagsglass. Och jag undrar alltid när jag ser min dotter i sin hukade ställning, när jag som vuxen västerlänning slutade tycka att det var en vilsam ställning.
Middagen var Signe-vald, pannkakor är favoriträtten, gärna med tomatsoppa och makaroner före.
