Att kräkas
Ibland, som i söndags har man god lust att bara kräkas, som när någon kläcker ur sig hur mycket tur man har för att ens 99 får stå mot deras AJ, när man själv redan åkt ur fem andra turneringar på riktiga beats. Riktigt dålig turneringssöndag för mig, många jobbiga utslagningar. Fördelen med av folk vräker ur sig nåt i chatten är att det ger en chansen att sätta en grön färgmarkering så man vet var man har dem nästa gång.
Pokerfri måndag, men fullt upp med skjutsning, av att handla födelsedagspresenter och födelsedagfrukost till äldsta tjejen som fyllde år idag. Hon har slutat önska sig leksaker och det är mest böcker, saker till rummet och annat som gäller. Hon har börjat bli stor men fortfarande ett år kvar innan hon blir tonåring. Det blev trots avsaknaden av poker ingen kräkfri måndag då lilltjejen hade svårt och somna, och sedan var väldigt orolig, och började hosta. La handen på henne och hjärtat slog i 110, jag frågade om hon mådde dåligt, hon svarade ja i sömnen och jag hann bära henne halvvägs till toaletten innan det mesta av kvällsmaten kom upp på min rygg. Fick in henne på toaletten, hon mådde lite mer illa, men fick sen duscha av sig och somnade sen snabbt om. Min vita t-shirt fick gå i soporna, inte värd att försöka rädda.
Så idag stannade jag hemma med lillan efter födelsedagsfrukosten, jobbade på distans. Resten av familjen mötte upp mormor, morfar och moster på Chopsticks på kvällen, men jag och den minsta var hemma och såg på Greveholm från 1996 och åt Carbonara. Hann med att spela lite poker sen också, dra ut lite i en turnering och åka på rejäla utdragningar åt andra hållet i fyra andra. Som vanligt får man höra hur mycket tur man har när man vinner men aldrig hur mycket otur man har när man själv åker på en utdragning, men det finns ju gott om grön färg kvar, det räcker nog åt alla hoppfulla.
