Sista chansen
Vi drog till Romme i helgen, tog en gjutjärnspannefilé på lördagkväll på Scandic Hotel Borlänge och hade kul i varandras sällskap i backarna och vid middagen. Sol och varmt hela helgen, lite för varmt för att vara i backarna egentligen enligt mitt tycke.
Jag åkte inte skidor jag sprang uppför barnbacken ikapp med liften för att Signe skulle känna sig säker, det betalade sig, hon gjorde stora framsteg i helgen, nu kan hon själv åka lift, och åka ner vilket hon gjorde, om och om igen ända tills smörsnön satte stopp för glidet. 
De stora kidsen beslagtog tydligen toppstugans enda två solstolar när de fick chansen, jag var inte där, jag joggade upp och ner för barnbacken.
På söndagseftermiddagen var Signe en fullfjädrad åkare som jagade mig i pisten.
Eftersom det var ganska smörigt i backarna gick jag och Signe in och tog en paus, jag satt och läste inlägg då jag upptäckte att hon i smyg satt och sörplade i sig sked efter sked av min latte.
Supertrötta tog vi sen bilen hem till Enskede, i vanliga fall brukar ett par timmars bilfärd betyda att jag och Liv kan sitta och prata, inte så ofta man bara sitter utan annat att göra, så bäst att ta chansen när man väl får den tiden, men vi orkade inte, hela bilen sov medans jag gasade söderut. Träningsvärk i vaderna, blev avbytt i Enköping, men trots att jag var trött och slut och skulle behöva lite vila inför turneringarna ikväll så gjorde det jag läste på olika bloggar upprörd och det blev bara en kort lur. Jag lär återkomma om detta, men behöver fundera lite över vad som skrivits först.
