Några reflektioner om Monte Carlo i år jämfört med förra året medan vi väntar på att dag 1b av
PokerStars.com European Poker Tour Grand Final.
* Mängden ackrediterad media har exploderat, och då var det ändå inte få förra året. De amerikanska journalisterna bredvid är riktigt trevliga. Jag försöker spä på deras fördomar om Europa och håna dem lite lagom mycket för deras turistiga utseende på stan i förmiddags.
* Det trådlösa nätverket fungerar! Faktiskt är detta den första
EPT-turnering jag varit på där wlanet funkar under hela dag 1a. Gratulerar, äntligen.
* De monegassiska priserna på det mesta är ganska överdrivna. Min favoritlyxpryl, hundbajspåseautomaterna, är fortfarande kvar.
* Turneringen flöt i går på fantastiskt väl, vilket också är ovanligt. Jag brukar vara kraftigt kritisk mot större evenemang av det här slaget, och jag är fortfarande inte 100 % nöjd, men det lär jag aldrig bli. Nu börjar jag faktiskt bli lite imponerad. Tack särskilt till Thomas Kremser, turneringsledaren, och Mad Harper, som sköter om media.
* I turneringsområdet får enbart kvarvarande spelare, media och representanter för ledningen och servitörer vara - och det följs faktiskt ganska bra. Även detta är en klar förbättring jämfört med tidigare, trots att deltagarantalet ökat.
* Troligen utan att det är PokerStars förtjänst har i dag även vädret blivit bättre, rentav riktigt behagligt. Tack för det, nu börjar det känns lite mer som Medelhavet.
* Liksom förra året är barmaten riktigt, riktigt dålig och därtill dyr. Den stereotypa franska arrogansen när man beställer hjälper inte heller.
* Handdukarna inne på toa är slut över 75 % av tiden. Halleluja...
* Trots att 170 spelare klarade sig vidare från dag 1a är det inte särskilt många riktigt kända namn bland dem. Kul, tycker jag!