2-7 tävlingen
Deuce-to-seven är mitt favvospel här i Vegas och spelades mycket redan på sent 80-tal när Vegaskarriären inleddes. 2-7 $10k är även den tävling där jag varit närmast ett bracelet när jag kom tvåa för två år sen. I år fick jag sällskap av en till svensk i startfältet då Mikael ”Greenbay” Grönvik lite oväntat äntrade arenan. Kul med fler svenskar i andra turneringar än Texas och Omaha och vi säger som Härenstam: ”Välkommen in i spelet”. Greenbay, som redan tagit en cash i årets WSOP, fick tyvärr kliva av tidigt den här gången men blir kvar några veckor och syns nog i prislistorna fler gånger.
Jag har med dator för att kanske jobba lite mellan potterna men just det här spelet fascinerar mig så mycket att följa även när jag vikt mig i potterna så datorn blir kvar i väskan.
För egen del var jag hyfsat gåendes i början och lyckades ganska snabbt dubbla upp. Får bland annat halva stacken när jag synar en dåligt tajmad bluff från en av två gubbar som jag redan kategoriserat som sämst vid bordet. Till skillnad från förra tävlingen så är dessa båda ute snabbt. Det var ändå fortsatt ett bra bord med två andra som spelade väldigt många händer och inte skyggade för halvstora höjningar. En av dessa, som jag tyckte såg ut som en dansk men som när han kom upp i rapporteringen presenterades som musiker och musikproducent från Brasilien, var länge chipleader och sitter nu i final även om han dalat i listan.
Jag låg runt 130,000 ganska länge (man startade med 60,000) men sen hände inte så mycket innan det sakta började rinna bort. När jag var nere under 100,000 hade jag en chans på en ganska fin pott men missade skönspelet. Det var en pott där jag höjt upp med ett drag till en 8:a och SB och BB var med. SB bytte ett kort, BB två kort och jag ett kort. Det blev check fram till mig och jag hade fått ett Ess som spräckte handen och valde att bluffa 5,000. SB synade så i det läget var jag kall och slagen men sen kommer BB tillbaka och säger 30,000. Det känns minst sagt skumt att han litade på att jag skulle beta om han hade bra och kändes som en mycket stark hand eller bluff. Med den analysen kommer Ess lågt att stå om han bluffat. Var även en spelare som kunde spela på en ”bra smyg” där man kanske har 50% på bra hand alternativt har parat upp. Jag vet jag är slagen mot SB men tror inte han synar om jag synar. Till slut viker jag trots att jag vet att spelaren (Galen Hall) är ganska ”kreativ”. SB synar med en tia låg och Galen (jobbigt förnamn om man varit svensk) visar bluffen med straight. Hade varit väldigt snyggt att syna där med min dåliga hand och fått en fin pott med näst bästa handen då SB säkert hade lagt sig.
Efter ett tag kommer Daniel Negraneu till bordet och då vi sitter nära railen kommer det lite åskådare som vill se stjärnan. Några vill ta en selfie med honom och någon annan kommer med en teckning han lämnar över som present. Daniel agerar mysfarbror och ställer upp på allt. Till och med Jennifer Harman, som också sitter vid bordet, tar en selfie med Daniel som jag antar postas någonstans. Jennifer lyckades även med konststycket att visa en straight flush efter köp i en pott – så dåligt det kan bli men nästan omöjligt att lyckas få in. Så småningom tunnas ledet av bakspelare ut och i ärlighetens namn är det nog ganska trist att bakspela mörkpoker där man inte ser så mycket av vad som händer.
Som sagt så rinner det sen iväg och jag bustar under näst sista perioden. Mål ett att slippa göra re-entry spricker. Man får göra ett re-entry men jag spar det till dagen efter då man kan komma in igen tills dag två börjar.
Dagen efter när jag ska göra re-entry är det lång kö och jag får tränga mig in i den något kortare kön för casinospelare som har bättre status på reward-kortet på Ceasars. Tycket jag kollat att det inte skulle vara någon turnering för massorna men hade fel. Sen en del strul i kassan då man dubbelreggar mig på något vsi men hinner (tyvärr med facit i hand) dega in med minsta möjliga marginal.
Stegar in i Amazon och blir lurad ned till bortre ändan där vi spelade dagen innan eftersom det var ett sånt bordsnummer på kvittot. Tillbaka till andra ändan (rummen ÄR stora) och kliver in som absolut sista gubbe och drar tyvärr ett dåligt bord.
Vinner någon pott mot Brian Rast och kommer upp på ca 75,000 men blir sen inte mer än ett par varv gammal. Eftersom de två sista händerna kom med i liverapporteringen så ska jag försöka få upp bilderna så slipper jag skriva. I den första – då jag hade lite pengar kvar – var jag hygglig favorit med typ 65% vinstchans utifrån korten som var borta. Men inte min dag.
Tar sent på kvällningen ett skott i 8-games tävlingen och dubblar snabbt upp men lika snabbt nedför och ute där med.
Ser att jag inte klarar att lägga in bilder här så får skicka med länken till rapporteringen istället under "Per bustar" nedan. Hoppas någon på Poker.se kan lära mig lägga upp bilder...
