Relationen mellan poker och fysisk aktivitet
Så var det äntligen dags för mig att författa mitt första bloggiblägg här på Poker.se! Ni kanske redan har läst Per "Monopol" Anderssons introducerande intervju med mig, och jag är otroligt ärad att få dela med mig av mina tankar kring pokern på detta fantastiska forum.
Som förhoppningsvis framgås av sagda intervju så utgör idrott - och då framförallt tennis och padel - en stor del av min identitet. Jag lovar att jag inte ska sitta här och babbla om gamla Wimbledon-finaler, men det behövdes inte många timmar vid de ovala borden innan jag kunde dra paralleller mellan poker och fysisk aktivitet.
Redan 2016 började jag, mest för skojs skull, skriva ner likheter och skillnader mellan poker och tennis, och när jag nu fyra år senare sitter här och läser igenom min gymnasiesvenska så inser jag att relationen mellan poker och idrott är tydligare än man kanske man tro.
Vi kan börja med gamla klyschan "ta en boll, en poäng, i taget". Vem av oss har inte spelat den där korpenmatchen och legat under med 0-2 med bara 14 minuter kvar på klockan och börjat stressa? Eller känt att vi måste vinna det nuvarande setet i tennismatchen, annars är vi chanslösa? Detta är en vanlig mental fälla för alla idrottare; att vilja vinna snabbt, direkt här och nu. Jag ska inte tala för andra, men personligen så har jag upplevt samma känsla vid pokerborden. Jag är inne med två tredjedelar av stacken i andra perioden, och plötsligt blir man tvingad all in på river med sitt tvåpar med tredje klövern ute på brädet. Här kan man absolut bli tilt och instinkten skriker syn, men det är här det är så viktigt att kunna hitta den där folden, glömma den handen direkt, och ha fullt fokus på nästa hand. Det gäller helt enkelt att spela en hand i taget, inte stressa, inte tänka på vad som har varit. Vi kan inte vända den där fotbollsmatchen till 3-2 utan att först få in 1-2-målet.
Ett annat sätt man kan uttrycka det på är att man måste kunna ladda om. Okej, så du hade matchboll i andra set, men nu är du inne i tredje. Jag tänker såklart på den klassiska tilten som vi så ofta pratar om i pokersammanhang, när jag menar att det är viktigt att kunna ladda om och bara lägga det förflutna bakom sig. Det är så otroligt lätt i idrott att man tänker på den där viktiga poängen för en halvtimme sen, liksom det är lätt att man i poker tänker på den där flippen i början av turneringen som hade kunnat förändra allt.
Relationen mellan poker och fysisk aktivitet begränsas inte endast till likheter i det mentala. Vissa personer känner tydligare än andra att man tänker klarare om man aktiverar sin kropp. Undertecknad brukar alltid innan sina sporadiska casino-besök ta en joggingtur i skog och grönt för att kunna fokusera så bra som möjligt och prestera optimalt. Det är dessutom min hypotes att i dagens stillasittande samhälle är det inte bara för att spela bra poker som det är viktigt att röra på sig, utan det handlar kanske främst om att ta hand om sin kropp - någonting jag vågar svära på att "online grinders-generationen" kan känna igen sig i.
För den som är intresserad så medverkade tennisstjärnan Rafael Nadal, tillsammans med andra atleter på elitnivå, i ett avsnitt av Pokerstars "Game of Champions" för cirka fem år sedan. Tillsammans med Daniel Negreanu spelar de en enbordsturnering med välgörande ändamål. Under avsnittets gång så dras det kontinuerligt paralleller mellan idrottarnas mentala styrkor och hur dessa kan användas vid pokerbordet. Fokuset ligger inte direkt på pokern, men jag kan varmt rekommendera detta videoklipp. Du hittar det här.
Måhända blev detta inledande inlägg lite väl teoretiskt, men jag hoppas att ni tycker det är ett intressant ämne. I fortsättningen kan ni förvänta er lite mer "stories" från borden, men ibland kan mer adekvata inlägg dyka upp. Om cirka en vecka ska jag spela "Snöflingan" på Casino Cosmopol i Malmö. Jag ska försöka att dramatisera detta besök i en text i äkta Dybban-stil efteråt. Ni kan räkna med att jag tar en löptur innan jag sätter mig vid bordet!
