Äntligen..
Då var klubbkonferensen över, efter lång tids hårslitande och ångestfylld planering gick det hela av stapeln igår lördag här i min hemstad. Närmare 20 personer dök upp och om jag inte helt missminner mig var åtminstone sex klubbar representerade, tyvärr hade vi en del sena återbud som gjorde att skaran decimerades en aning. Det gjorde inte så mycket då vi hade väldigt engagerade och kunniga personer på plats så dagen blev enligt mig en framgång och nu är första steget taget, nu har vi något att bygga på inför framtiden. Tackar alla som närvarade och alla som deltog aktivt i programmet, utan er hade det ju inte självklart gått överhuvudtaget men inte heller blivit så bra som det blev. GG allihopa.
Nu känns det som ett rätt stort ok lyfts från mina axlar i och med att klubbkonferensen är avklarad, nu kan jag få lite mer tid över och avslappnat fokusera på andra saker. Närmast i tiden ligger ju självklart flytten och dessutom kommer jag att ha en hel del resande i tjänsten i oktober så tiden kommer ju att vara rätt knapp vilket som, dock känner jag ju inte samma ångest över dessa delar som jag gjorde för att styra upp SvePof-konferensen. Som lite plåster på de mentala såren dök ju GTAV upp i brevlådan i veckan och jag har lagt ner ett antal timmar i det så långt, riktigt bra är det och jag är överväldigad av både detaljrikedomen som av storleken. Det känns så genomarbetat på så många plan, Rockstar vet verkligen hur spel ska göras då få nog glömt deras mästerverk Red Dead Redemption samt det nyskapande L.A. Noire. Problemet framöver kommer ju också att vara alla grymma spelsläpp som kommer, det är ju nya delar av Battlefield, Assassins' Creed, Call Of Duty och annat på gång. Det som också blir intressant att se är vad Rockstar gör med onlineläget för GTAV, det känns som att de byggt upp en värld med sjuk potential för multiplayerspel. Spännande är bara förnamnet på allt.
Pokermässigt har det inte blivit mycket spel men det stundar lite roligare liveturneringar här framöver, kommer att köras en årlig större variant om ett antal veckor som jag inte ämnar att missa. Var väldigt länge sedan jag körde live men det har ändå varit min starka sida de senaste två åren så jag hoppas att jag preserverat formen väl så fiskarna kan tas på rätt sätt, annars får jag se till att försöka klämma in en sittning innan dess för att få bort värsta ringsrostigheten.
Avslutningen av Breaking Bad verkar bli episk, de senaste två-tre avsnitten har varit riktigt brutala och den allra senaste gjorde mig illamående i sin känslomässiga hemskhet. Så många svängningar och oväntade händelseförlopp att jag knappt hängde med, hjärtat hängde dock med och det kommer tårar i ögonvråna ett flertal gånger. En serie som dock verkar ha en sämre svanesång är Dexter, där tycker jag den senaste säsongen varit långt under par. Desperationen lyser igenom i manuset och det är nog lika bra att den nu läggs ner, innan det går alldeles för långt i fallerandet.
Podcastandet fortsätter i vanlig ordning och det går väldigt rutinmässigt numera, vi börjar dock få lite ont om intervjugäster så hojta till om ni har några förslag på den fronten. Var lite dåligt ljud nu senast men vi hade rätt mycket strul innan med att få igång ljudet överhuvudtaget, får väl försöka säkerställa den delen lite bättre framöver.
Utöver allt detta så känns det mesta bra, snart firar jag ett år med tjejen och jag förstår inte var den tiden tagit vägen(fast då på ett positivt) sätt. Känns som att hela jag är på ett mycket bättre ställe mentalt numera men självklart vacklar man till lite, som igår när jag stötte på några gamla kollegor på stan. Det första en av dom säger är "Känner ju knappt igen då du har blivit så stor!"... WTF liksom. Jag har alltid varit stor och så jävla mycket större är jag inte nu kontra mot vad jag varit tidigare, vet att jag fått några extra kilon på sistone men de är uppkomna ur ett godisfrossande utan dess like. Nej, den kommentaren kändes rätt onödig om vi säger så. På utseendefronten har det dock skett en stor förändring i förra veckan, jag har nämligen rakat av mig allt hår. Jepp, den stora lejonmanen är ett minne blott. Jag stod nämligen och kammade mig efter duschen förra söndagen när tjejen säger "Fan, du börjar bli tunnhårig!" och vid närmare granskning är jag beredd att hålla med. Högst upp på pannan börjar jag se tydliga tecken på att jag börjar få en ö av hår mitt på pannan med en uttunnande ring runtomkring. Måndagen blev en enda lång ångestsession innan jag helt sonika på kvällen tog till saxen och trimmern, numera sportar jag alltså en 3 mm hög frisyr så min uppsyn är rätt radikalt förändrad. Får dock enbart höra positiva kommentarer så jag vet inte hur ful jag var innan, måste uppenbarligen ha varit riktigt illa.
