Ingen rast ingen ro...
Trodde sista semesterveckan(den nuvarande) skulle bli en rätt skön och avslappnad historia med lite soft TV-serietittande och kanske lite xboxande men icke sa nicke. Har härjat som ett skållat troll hela veckan, vi har ju tydligen en lägenhet som ska säljas också. I förra veckan knöt vi till oss en mäklare som då ansåg att en fotografering skulle ske idag torsdag, vårt problem var att vi var tvungna att måla om köket och var beroende av en målare. Efter många om och men blev vi klara med målningen igår kväll, i sista minuten minst sagt, men problemet var också att det innan dess hade varit svårt att få ordning på resterande delar av lägenheten då prylar var utspridda överallt. Svetten lackade hela kvällen igår när det sista skulle roddas iordning, dock fick en sömndrucken tjej ställa sig på en stol och skruva lite imorse för att fullfölja allt. Nu har fotografen precis varit här och tagit sina foton, om jag förstått det rätt kommer lägenheten ligga ute imorgon så ni som vill inneha historisk mark kan bara gå in och börja buda.
Det sjuka är också att man inte fixar småskiten i lägenheten förrän det är dags att flytta, har haft en handfull grejer som behövts fixas men som jag gett blankaste fan i. Nu när jag äntligen fått arslet ur vagnen inser jag hur angenämt det hade varit att ha tagit tag i detta tidigare, det borgar för bättre livskvalitet ju färre saker man har som gnager i bakhuvudet. Nåja, bättre sent än aldrig...
Börjar bli lagom trött på historierna kring Ken/Pokerstar/Dybban und so weiter, att de orkar träta om helt meningslösa saker i all oändlighet. Och varför träta om det i det offentliga? Det känns som att kolla på Robinson eller något, där olika grupperingar skapar pakter och försöker manipulera varandra för något helt meningslöst i slutändan. Nog för att Ken har erfarenhet av detta från sin tid i Riket men trodde i alla fall han hade fått nog av detta... Jag är nästan beredd att dra till med ordet "patetiskt" kring hela spektaklet, mest förbannad blir jag på mig själv som inte kan låta bli att läsa kommentarerna och inläggen eftersom jag ändå på något inavlat sätt vill hänga med i svängarna. Säger inte att jag bidrar med något revolutionerande genom mitt skrivande eller mitt varande men jag hoppas i alla fall att jag inte har en fördummande effekt... Och vad gäller trekampen känns det bara tragiskt på så många plan, som jag redan varit inne på tidigare. I mina ögon är det förnedrings-bloggande det handlar om, det har aldrig varit och kommer aldrig vara coolt att trycka ned de svagare. Ken och Glimne har ju kört ett korståg mot en som måhända agerat väldigt tvivelaktigt men jag trodde de var större människor än så, att sänka sig till samma nivå för att gnida in sin suveränitet.
Pokern har legat lite i träda några dagar nu i och med hetsandet med lägenheten, hade planer på Lillördag igår men de planerna krossades tidigt. Ja, jag vet, jag borde lämna det sjunkande skeppet i form av SvS och ska så också göra. Det är av ren bekvämlighet jag fortfarande håller till där...
