Ut i etern...
Häromveckan hoppade Valterego på mig om ett projekt som han hade i tankarna och jag var inte sen att haka på, det hela utmynnade i en sittning hemma hos honom där vi gemensamt förlöste en podcast som ni hittar här Koivu & Egons podcast - avsnitt 1 by Koivu & Egon
Jag var till och med tvungen att googla vad definitionen av en podcast var innan, så off är jag i den branschen. Trots denna amatörmässiga approach tyckte jag resultat blev helt ok, Erik hade styrt upp lite olika ämnen som vi betade av utan inbördes ordning. Nu blev det ju Erik som höll i taktpinnen främst då han hade tanken på upplägget klart, jag låter väl rätt passiv och Leif GW Perssonsk i mina grymtningar men det får jag bjuda på. Vi hade en skön dynamik mellan oss i alla fall och med lite övning tror jag att vi kan hitta en riktigt bra nivå på det, även om jag är rätt grym så levererar jag allt som oftast inte på topp direkt. Jag vinner i längden så att säga... Lyssna gärna på det och återkom med input, alltid kul att få lite feedback på de tråkerier man företar sig.
Utöver detta har jag försökt att pressa in så mycket speltid som möjligt med Bioshock:Infinite och jag tror banne mig att jag är kär efter någon timmes spelande. Känslan från första Bioshock finns där, tror jag i alla fall för det känns som att allting är oerhört detaljerat och med dialogstyrd, färggrann och ljudkulisserad värld känns det som att vandra runt i en saga. Lite rörig story i början men jag har i alla fall fattat att jag ska hämta hem en tjej åt några utpressare som vill kvitta någon form av skuld mot leveransen av nyss nämnda mö. Jag vet att det är emot alla gängse recensionsregler men jag tror nog att jag vågar gå all-in redan nu vad gäller det här spelet, jag tror det i slutändan kommer vara väldigt nära klassiker-epitet om det inte till och med bärgar det. Just nu utspelar sig en kamp på liv och död i mitt inre, det är mitt goda jag som säger att jag är trött och att jag borde gå och lägga mig medan mitt onda jag bara ligger på golvet gråtandes och sparkandes skrikande "Spela mer! Jag vill spela mer!!!". Vi får se vem som vinner bataljen...
Till helgen stundar umgänge i alla dess former, svärföräldrarna kommer på besök och så har mina föräldrar inbjudet till middag samtidigt som både bröder och en kompis behöver klaras av då vi har x antal innestående fikor för missade födelsedagar. Jag hann ju inte fira min egen så jag måste ju i alla fall åka runt och samla in presenterna som folk ännu inte gett mig, någon ordning får det ju vara. Imorgon är sista arbetsdagen för den här veckan och en välbehövlig ledighet på fyra dagar inleds, har varit intensivt på många fronter väldigt länge nu så ska försöka ta påskhelgen och varva ner. Antagligen blir det röjande i lägenheten efter bästa förmåga också... Hade tänkt köra lite poker ikväll men de tankarna försvann i annat praktiskt stökande, börjar nästan bli orolig över min icke-abstinens men tror det är bra för både sinnne, kropp, plånbok och skills att ta ett litet break. Tror och förutsätter att jag kommer att komma tillbaka grymmare och bättre än någonsin, watch out säger jag bara. Typ. Ja, kanske.
