Life in the fast lane...
Jag förstår om ni börjar tycka att mina uppdateringar suger ofrekvent pung men jag hinner banne mig inte, dagarna går i ett men jag hoppas och tror att det ska lugna ner sig inom en snar framtid. Förra helgen var jag alltså i Liverpool för lite fotboll i alla fall och det var en riktigt trevlig resa till slut, vädret var väldigt engelskt men det förändrade inte humöret hos oss som hade letat oss ner dit. Fredagen var själva ankomstdagen och efter lite middag på en kycklingrestaurang på kvällen letade vi oss ut i natten för lite festande, det blev dock tidigt avbrutet för egen del då jag var riktigt seg och de ställen vi irrade oss till inte direkt hade superdrag på schemat. Lite skön livemusik hanns dock med innan jag hittade sängen på rummet, dock till föga nytta sett till dagen efter.
Lördagen blev en pärs då jag vaknade upp med en skum huvudvärk som knappast hade med alkoholintaget att göra, tyvärr för min del hade vi planerat en dag ute på Anfield så jag fick inte tillfälle att vila mig heller. Efter frukost på Burger King tog vi bussen ut till arenan där vi gick runt och myste i all härlighet, vi hann med både lite museumhäng samt en guidad minitour. Självklart blev det lite rotande i den officiella klubbshopen där jag hittade en matchtröja med valfritt tryck för habila £22, fanns en hel del annat spännande men huvudvärken tillät inte några större utsvävningar i klädtestningsväg. På kvällen drog vi oss till den av Carragher sponsrade restaurangen i stan där en riktigt god middag intogs i en mysig lokal med bra stämning, även denna kväll blev det festligheter men jag ville inte riskera något med min huvudvärk utan drog mig tillbaka relativt tidigt även denna gång.
På söndag var det matchdag och stämningen var på topp, vi drog i oss en frukost för mästare i form av Pizza Hut innan vi återigen letade oss ut mot Anfield. Väl på plats var gåshuden konstant, det var som att vandra på helig mark även om jag inte är en fanatisk fan. Snabbt letade vi in oss på supporterpuben som var full av fulla norrmän som skrålade, vi deltog så gott vi kunde och jag hann med att bli tagen för biker av en full norrman i pissoaren. Efter att ha svettats bort flera kilon tog vi oss in på stadion och gåshuden nådde klimax vid avspark när "You'll never walk alone" ljöd över stadion, det gjorde inte direkt ont att det blev en rätt grym match till slut när Liverpool först tappar en ledning på 1-0 till 1-2 innan de vänder och vinner med 3-2. Vi var ett glatt gäng som huttrande letade oss ner mot stan igen och ännu en gång fick Carragher ta del av våra surt förvärvade slantar då vi intog middagen där för andra kvällen i rad. På måndagen bar det av hemåt, vi var ett nöjt gäng som dock höll på att bli skapligt tiltade på folk på Arlanda när det uppstod kö vid passkontrollen och en skadad tant tränger sig före samt en duo av retards försöker sno vår hiss framför näsan på oss. People = shit.
Tisdag och onsdag tillbringades på konferens i Stockholm och alla kvällar under veckan var en konstant hets av måsten för att få ordning på tjejens lägenhet inför avlämning av nycklar på fredagen. Knappt hinner jag hämta andan på fredagen innan det bär av till Stockholm för styrelsemöte med SvePof hela helgen, vi sitter totalt i runt tio timmar och diskuterar olika saker och ting och jag måste säga att det finns en hel del intressant att ta tag i. Det finns mycket vision och ambition hos styrelsemedlemmarna kan jag lova, nu gäller det bara att försöka omsätta allt i praktiken. Det blev en turnering på lördagskvällen men som vanligt fick jag äta dynga, min enda hand för kvällen i form av AA blev dräpt av Mauritz himself. Being Koivu.
Knappt hinner jag hem för att vända på söndagskvällen innan det återigen bär iväg, denna gång på en tjänsteresa som jag i skrivande stund befinner mig på. Mitt goda flyt håller i sig, kom precis tillbaka till hotellet efter en intensiv dag och ska offra mig för kollegorna i hissen genom att ta fram mitt kort för att aktivera hissknapparna. Tror ni inte kortfan på något vänster sliter sig ur fingrarna på mig och åker in i glipan mellan hissen och golvet, det är sådant som bara händer mig. Det är bara att leta sig ur hissen till kollegornas asgarvande och moloket leta mig fram till receptionen för att be om ett nytt kort...
Såg att Olof Haglund gick och blev trea i EPT London, stort grattis till den killen då det är en riktigt sympatisk rackare som jag fick äran att bekanta mig med för ett tag sedan. Det är skönt när rätt snubbar får degen i slutändan... På tal om det såg jag också att Dybban gick och vann Stekan i söndags, vilket as. Om jag bara fick vara den filuren för en dag samtidigt som jag fick låna rosjons byxor, då skulle jag äga världen. Mitt pokerspelande har legat på is under mars, har inte ens hunnit fundera på att spela känns det som och ekonomin sätter väl sina gränser fortsatt så får hålla ut en stund till innan jag försöker ge mig in i hetluften med ovan nämnda gossar som härjar fritt på SvS för tillfället. SvS har ju pissat till DM helt tycker jag, helt plötsligt körs det fyra olika turneringar där alla får vara med i alla men ranking sker på totalplanet fast länsindelat. Vad var det för fel på det tidigare upplägget? Känns som att de gör om sina turneringar oftare än vad en annan lyckas få AT att hålla mot KQ...
Många pokerlirare gör sig lustiga över Raymers inblandning i prostitution men jag tycker det är som att kasta småbarn i glashus, dylika aktiviteter utövas ju både till höger och vänster ute på pokerscenerna så det känns som lite hyckleri i mina ögon. Det är ju inte direkt sällan som det skryts om det ena mer avancerade strippklubbsbesöket efter det andra men även om rena prostitutionsköp, inte min cup-of-tea-direkt och idkar man dylikt själv ska man kanske inte håna så hårt när andra åker dit på det. Imorgon kan det vara du...
Ken och Pokerstar vevar friskt, ganska menlös grej i mina ögon men roande på något krock-aktigt sätt...
Nej, nu ska jag Skypa lite med kärestan innan det bär av på middag. Lovar att uppdatera inom en vecka...kanske...
