Årsavslut...
Precis så som inom ekonomin, som jag ägnat mitt yrkesliv åt, bör varje år av privat leverne också sammanfattas för reflektion och upprättande av eventuellt åtgärdsprogram. Tiden har alltså kommit att blicka tillbaka på ännu ett år och se vad som egentligen hänt, rätt lätt kan ju i alla fall konstateras att de senaste månaderna satt rätt hård prägel på året och då mest ur ett positivt perspektiv. Nu när det äntligen känns som att de sista bitarna i livets pussel är på väg att falla på plats känns det som att uppskattningen över de andra redan befintliga delarna också ökar, känns ganska mycket som ett praktexempel på att helheten är större än delarna. Jag har på sistone varit oerhört emotionell och blivit tårögd i många situationer där människor i min närhet visat empatiska sidor eller bara varit goda i sitt agerande, det har blivit så påtagligt att jag hittat en större lycka. Nu får vi bara hoppas att det håller så att bitterheten inte slår igenom värre än någonsin om ett år eller så...
Pokermässigt har det ju hänt en hel del och jag drar några saker så här på rak arm som känns värda att nämnas:
- Koivulainens år
Det blev inte direkt en fortsättning på 2011 om vi säger så, där 2011 var en orgie i framgångar och ett självförtroende av episka mått mätt blev 2012 en enda lång frustrerande utebliven orgasm. Jag retades till klimaxens förstadium många gånger men precis när fullbordandet skulle äga rum avbröts det hela med ett brutalt rövknull eller dylikt, inte alls angenämt på något sätt. Jag vet inte hur många placeringar jag har runt 10:e-15:e plats i de större onlineturneringarna jag brukar spela, jag fick liksom aldrig till det sista i dessa så som jag fick till det flera gånger om 2011. Live gick det dock bättre och där spottade jag upp mitt spel avsevärt, måste nästan säga att 2012 live var sjukt bra. Finalbord i de flesta större turneringar jag ställde upp i även om åtminstone en av dom slutade ofattbart fiaskobetonat, dock många trevliga framgångar att se tillbaka på.
- SvePofs år
Mitt utmanande av den s.k. Krukan-maffian i samband med omvalet av styrelse var mer en statement än ett seriöst försök till att ta kommandot över vraket, så här i efterhand är jag ganska glad att jag inte blev vald till ordförande för jag hade definitivt inte kunnat göra ett bättre jobb än vad Mauritz gjort. Jag är imponerad över att de hann styra upp ett så pass framgångsrikt live-SM som de gjorde, online-SM:et skötte ju mer eller mindre sig själv sett ur ett arrangemangsperspektiv även om det självklart krävde sin insats. Styrelsen har verkligen fått till ett riktigt bra första dryga halvår, tidigare styrelsers tillkortakommanden har blottlagts för allmän beskådan och kommunikationen kontra medlemmarna har förbättrats avsevärt. Vad jag fortfarande saknar är ett fokus mot klubbarna, nu är jag inte hundra insatt i ifall det har skett något på den fronten men jag har i alla fall inte hört något och jag är ändå ganska nära ett par klubbar i trakterna. Nej, all heder åt den nya styrelsen som fått till en bra start men än är det en lång väg att vandra till forntida "glansdagar" men bättre start än så här tror jag det inte hade gått att få. Well played!
- Skatteverkets tillslag
Inte alls oväntat egentligen men ett brutalt uppvaknande för många av landets onlinespelare, själv har jag i princip inte spelat alls utanför EU och har jag gjort det har jag definitivt inte vunnit något så själv var jag aldrig i skottgluggen. Vissa vänner har dock fått sina fiskar varma och även om jag inte tycker synd om dom ur ett göra-rätt-för-sig-perspektiv är det ändå brutalt hur Skatteverket far fram med helt ologiska bedömningsgrunder där sajter alltså inte kan kvittas mot varandra. Det, och mycket annat, hoppas jag styrs upp och klargörs en gång för alla i efterdyningarna av dessa tillslag och eftertaxeringar som Skatteverket nu genomfört/genomför, det är bara trist att ett hundratal spelare får gå i spetsen för hela poker-Sverige där deras ekonomiska existens i många fall sätts på spel.
- 50/50-konkursen
Jag satte mig inte in i alla detaljer längs vägen men har ju förstått att det helt klart försiggått tvivelaktiga affärstransaktioner i olika form i bolaget innan det begärdes i konkurs, det senaste jag såg var dock att själva polisutredningen uppenbarligen lagts ned då brott uppenbarligen inte begåtts. Jag måste säga att jag är lagom trött på alla dessa skandaler och skumraskaffärer som uppbådats på senare år inom pokern, såg t ex på The Lederer Files som släpptes tidigare i år men kan ju inte säga att jag direkt omvärderar hela Full Tilt-skandalen annorlunda efter det. Nej, det känns som att all denna negativa publicitet är det sista pokern i Sverige behöver, vi har tufft nog som det är med att lyfta fram dess rätta anlete i offentlighetens ljus.
Det är väl egentligen de större händelser som är värda att lyfta fram enligt mig, att rosjon och dybban fortsätter att springa som små hyndor på SvS är väl ingen skräll. Den sistnämnda fick ju även med en sista gliring till mig i sitt sista "Dybban flyttar in" för året, gillade SvSs SM-mästare rejält då han verkar vara en störtskön lirare och värdig vinnare. Skönt att det inte var en 19-årig wannabe med kaxig attityd som la vantarna på dryga millen, ungefär lika vedervärdigt som när 87-åriga Agda vinner miljoner på Bingolotto. Nu är det kanske inte så många 19-åringar som kör Bingolotto i och för sig...
Det jag dock tar med mig från pokern även detta år är det sociala plusvärdet som finns överallt, vore det inte för allt skönt folk man springer på skulle jag ha gett upp på fiskarna för länge sedan. Det spelar ingen roll om det är Club Aqva i Västerås, Mikes Berga Open, AOPW eller SM på Malta. Överallt finns dessa oerhört härliga och energigivande karaktärer som gör varje minut av umgänge till något extatiskt, det finns inget agg och även om det ibland kan bli lite hårda ord eller psykningar vid borden förenas man över en öl eller sju efteråt och är som bröder och systrar oavsett bakgrund. Det är kärlek människor emellan om något, har svårt att se inom vilken annan hobby man kan hitta så många olika typer av personligheter som ändå fungerar tillsammans utan något tjafs överhuvudtaget. Jag fullkomligen älskar alla er karaktärer därute, jag hoppas få träffa så många som möjligt av er under 2013 för om jag inte får möjlighet till det kommer nästkommande år redan kännas betydligt mer fattigt än vad det behöver göra.
Rent privat har 2012 varit upp och ner som vanligt, efter ett ganska intetsägande första halvår tog det fart på olika sätt mot hösten till. Jag fick ju en smekning och en käftsmäll på samma gång i princip då jag i samband med de första kontakterna med tjejen förlorade min tidigare livskamrat, katten Minttu. Jag kan fortfarande se bilden av henne framför mig när hon ligger avlivad hos veterinären, hur jag i princip missat hennes hädangång men fortfarande kan känna den sakta men säkert utdöende värmen på hennes buk. Det är nästan så att ögonen tåras bara jag tänker på det, var ett par tunga veckor där i oktober. Men inget ont som för något gott med sig och så som en arbetskamrat till mig sa, det var kanske menat så...att Minttu nu lämnade över mig till tjejen, som dessutom är allergisk. Jag är ju en förespråkare av ödets makt i tillvaron så jag får ju försöka se någon mening med det hela, jag saknar dock kattskrället av hela mitt hjärta. Tur är att jag har någon annan att krama numera...
Och på tal om att krama, jag har ju kört lite turneringar på nätet på sistone(oerhört oväntat) och haft precis sådana antiframgångar som jag talade om ovan d.v.s. att jag slutat på runt 10:e-15:e plats. Så var även fallet igår i Lillördag där jag kämpat mig fram och varit nere på till och med en BB med runt 50 kvar i turneringen, lyckades dock hitta vägen tillbaka därifrån och hamnar till slut vid samma bord som dybban. Vi börjar småtjata som vanligt och jag måste ju avslöja att jag de facto ligger och skedar samtidigt som jag spelar vilket roar publiken, dybban frågar om jag ligger och torrjuckar samtidigt och ärlig som jag är måste jag ju erkänna att det faktiskt blev några stötar när jag fått AA en stund tidigare. Inte lätt att vara pokerspelare och nykär...
2012 slutade på ett väldigt bra sett i och med min nyfunna kärlek och jag hoppas verkligen 2013 fortsätter på den banan vad gäller det privata, i pokern hoppas jag att 2012 var ett mellanår och inte början på något nytt för det var ett riktigt frustrerande år där jag kanske inte gick överdrivet minus men eftersmaken mest handlar om med några millimetrar missade framgångar. Egentligen återstår väl nu bara att önska er alla en god fortsättning och ett riktigt gott nytt år, må 2013 bli det bästa någonsin för mänskligheten i allmänhet och mig i synnerhet!
