Torsk i Tallinn part yksi..
I onsdags bar det av till Tallinn, började färden mot Skavsta med att plocka upp Rille, Thure och Ryssen och knappt hann färden börja innan jag var millimeter ifrån att plocka en mopedist men som tur är har jag ju tränat upp mina reflexer med allt xboxande. Trots lagom mycket hets från baksätet lyckas vi leta oss ut ur Västerås och ta oss ända fram till Skavsta utan några missöden, väl där möter vi upp den andra bilen med Matte, Taal och Dagge i terminalen. Efter att ha passerat säkerhetskontrollen dröjer det inte länge innan vi får information om att vårt flyg är två timmar försenat så det är bara att börja njuta av den hutlöst dyra flygplatsmaten med tillhörande drinkar, mojiton är dock sinnessjukt god så den gör att tiden ändå flyter på rätt bra när vi försöker beskåda fotbollen på en solindränkt duk.
Precis innan påstigning på planet får Ryssen för sig att driva med Matte så han iscensätter ett fejkat samtal från flygplatssäkerheten där Matte ombeds ta sig till säkerhetskontrollen då de hittat något kosntigt i hans väska, som tur är avbryter Ryssen det hela precis i tid även om han trots detta får förklara sig för personalen och berätta att det hela var tänkt som ett skämt. Det känns som att nivån på resan sattes i och med detta, galenskaperna hade bara börjat.
Efter en snabb flygning landar vi i ett ljummet Tallinn och en kort taxitur senare checkar vi in på Reval Park Hotel & Casino, det dröjer inte många minuter innan vi är nere i kasinodelen och börjar hinka drinkar. Thure är bra på gång och ser till att drinkarna inte slutar levereras till oss, själv roar jag mig med lite Ultimate Hold'em i kasinoform innan jag sätter mig vid ett cg-bord där Ryssen underhåller halva Estland med sitt oavbrutna snackade där inte ens dealersarna går säkra. Jag hittar ett miniplus på 1/1-bordet utan att vara inblandad i någon större dramatik, 40 slutar det väl på när bordet bryts vid 03.30 eller något. Det dröjer inte länge efter det innan jag letar upp sängen, utmattad och glad över att äntligen vara på en SuperWeekend igen.
På morgonen vaknar jag med en semibrutal huvudvärk som jag försöker råda bot på med en mikrovågsugnsuppvärmd macka i kasinot men det går sisådär, inte bara för att den smakar pappersmassa men också för att jag inte riktigt känner mig kry efter drinkintaget kvällen innan. Efter lite vilande är jag dock med på banan igen och vi letar oss ner till Goodwin för frukost/lunch, klockan är ju ändå runt 14.00 så något lär man ju få i sig. Efter en föga oväntat magnifik stek är vi mätta och laddade för att kliva in i spel, dag 1A sparkar igång 17.00 och de flesta av oss har valt denna startdag. Startstacken är 30k och blindsen börjar på 50/100 med 30-minutersperioder, helt klart finns det utrymme för både spel och misstag innan man behöver omfamna railen alltför hårt.
Bordet jag hamnar vid känns helt ok, finns några nitar till norrmän och så en full finne till höger om mig vars käft aldrig sluter mala. Han tror sig vara Finlands gåva till pokern och har klockren analys av allt som händer vid bordet, observera ironin. Jag försöker hålla god ton men en av norrmännen lackar ur och börjar säga att han inte är förvånad över att finnen i fråga är finne med tanke på beteendet, då är jag på väg att inta stridsställning men besinnar mig och tänker att jag ger igen i spelväg istället. Jag känner att mina reads är på topp när jag i en pott tar syn med KTo på en raise från just en av dessa tighta norrmän, vi är tre som ser floppen T72 med två klöver och när norrmannen först höjt hårt pre och bettar fortsatt hårt på floppen börjar mina känselspröt att vibrera oroväckande. Jag inser att med tanke på min read på snubben ifråga så bör jag nog ligga under så jag väljer att vika varpå den tredje i potten synar med, turn kommer en J i klöver så färgen fylls och nu bettar norrmannen ut igen men betydlit svagare så han känns inte lika kaxig längre. Den andra killen tar återigen syn och river kommer en 2:a i klöver så det blir fyrfärg och kåkmöjlighet på bordet, nu väljer norrmannen att betta ut hårt igen och den andre går in i tankevärlden. Min read i det här läget är att den äldre norrmanen har ett par i stil med QQ-JJ då han höjde hårt pre för att skydda sig, bettade hårt på flopp för att skydda sig mot färgdrag och bromsade på turn då flushen fylldes även fast han eventuellt trissade. Bettet på rivern säger mig dock att han de facto har JJ för han verkar oerhört säker, motståndaren tar syn till slut och innan norrmannen slänger upp korten skriker jag till "JJ!" och bordet är hänfört av mina skills. Spot on.
En stund senare hittar jag QQ som jag höjer upp pre men får tre syn, floppen kommer K33 och blir rundcheckad. Med en till K på turn känner jag mig mogen att betta ut men får ett omslag från en av motståndarna, autovik och jag är nere på runt 23k. Strax efter det hittar jag A5 som jag ser en flopp med, den kommer i stil med 56T med två ruter och jag tar syn på ett bet från samma norrman som nämndes ovan. Turn kommer med en lanka som checkas runt och river kommer en trea som norrmannen väljer att betta ut på, jag börjar analysera handen och kommer till slut fram till att han nog kört på färgen varpå jag tar syn. Han har dock A7 och jag vinner handen, hans andra norrbaggekompis får ur sig ett "Wow, what a soulread" och min respektnivå vid bordet är fulländad.
Jag tar mig till första pausen med i princip startstack, känner mig nöjd med det och messar Wettis på hemmaplan med information om utvecklingen. Det hela tar dock slut i handen efter paus, jag hittar AQo på knappen och den fulla finnen till höger slår upp det till 1 050 med blinds på 200/400 och jag tar syn, dock till min förvåning slår en tight kille upp det från BB till 3 000 varpå finnen frågar "Who raised?" och när han ser vem det är säger han bara "Ah, ok. Fold.". Han har samma read som mig alltså, att det är en supertight kille vi har att göra med men jag orkar inte vika utan tar synen då jag ändå tror att mitt A borde räcka om jag får träff. Floppen kommer 456 i bara hjärter, potten är på runt 8k och han bettar ut 3k som jag bestämmer mig att syna då jag har Q i hjärter. Turn kommer Aru och han checkar till mig, jag är ganska säker på att ha honom i det här läget och försöker locka med honom med en bet på 8k i potten på 14k. Chocken blir dock total när han pushar, han täcker mig i markerväg och jag försöker förtvivlat förstå vad som egentligen hänt. Med tanke på min read på honom och den informationen jag fått i handen sätter jag honom i princip på ett set av något slag, det är i princip det enda jag kan se att han har men potten känns för stor för mig att vika. Med hans syn på min bet är potten på 30k och i och med att han täcker mig blir totalpotten på 56k då jag har 13k kvar bakom.
Jag tar till slut synen efter en stunds funderande i förvissning om att jag ligger under och måste dra ut, till min förskräckelse är jag redan död då han har AKhj och min turnering slutar i bedrövelse alldeles för tidigt. Lagom chockskadad vandrar jag runt gråtfärdig i lokalerna en stund, helt utan riktning och mening. Jag hittar trösten i slotsmaskinerna där jag tidigare lyckats hitta ett litet plus som jag försöker jobba upp i ett större i ren tiltfrenesi, lyckas få upp min tidigare insatta 10 till 200 men tappar ner till 80 innan jag plockar ut degen. Tilten är vid det laget under relativ kontroll så jag följer de som är kvar i turneringen en stund, jag är dock inte ensam vid railen då Ryssen och DrFsh åkt ut rätt tidigt också och ju längre tiden lider desto fler blir vi. De enda som går bra är Thure och Rille som ganska tidigt fick ihop imponerande stackar som de förvaltar väl under kvällens och nattens lopp, själv sätter jag mig vid cg-bordet för att fördriva tiden och tilten.
Jag kör 2/2 och spelformen är texas, jag sätter mig med 120 och lyckas efter lite om och men bygga upp mig uppemot 200 innan jag hamnar i en rätt stor pott. Jag har A7kl som jag synar en raise med pre, vi är tre som ser floppen som kommer 9JT med två klöver. Det blir hård action med en allin och syn på den innan det är min tur, jag chansar och stoppar in allt mitt också med hopp om att få in min nötflush. Tyvärr blankar turn och river och ett set i nior tar hem potten på nästan 500, jag tar dock hem sidopotten då den andra motståndaren muckar sin hand. De 60 jag får lyckas jag bygga upp till 90 innan jag tackar för mig, får vara nöjd med att ha marker kvar när jag lämnar bordet. Kvällen avslutas med rail av Thure och Rille där den sistnämnda tyvärr åker 20 min före dagsslutet när han tidigare först förlorat en rejäl pott med TT mot A5 för att sedan få in det med QQ mot KK. All heder åt hans insats, inte mycket att göra i det läget. Thure kör dock på och slutar dagen på 246k eller något åt det hållet, han har i alla fall en fin stack inför den andra dagens spel.
Jag slår följe med honom för att hämta de pizzor vi beställt i receptionen och väl där möter vi en av våra reskamrater som är en aning överförfriskad om vi säger så, mannen är knappt talbar och har ett minne som en guldfisk i det läget. Vi får dagen efter beskåda hans numera klassiska konversation via SMS med sin fru:
Han: "No shots å"
Han: "No whores!!!9"
Hon morgonen efter "Var du rejält full igår eller?"
Han: "Nej nej, det är iPhones autorättning som översatt fel."
Episkt helt enkelt.
Fortsättning följer...
