Schlagerfinal...
Jag avskyr schlagerfjanteriet något fruktansvärt men tror ni inte jag blev sittande för att titta på omröstningen, notera att jag inte såg ett enda bidrag längs vägen men när det väl var dags för omröstning slog jag på TVn. Mitt dåliga omdöme får jag skylla på flaskan Molina som åkt ner under kvällen, jag hade roat mig med lite poker kombinerat med lite xboxande samtidigt. En helkväll helt enkelt, jag drogs med i schlageryran mot min vilja och de ironiska lyckönskningarna för Sverige blev till slut väldigt svåra att särskilja från de riktiga. Blev till slut lite gåshud för en annan också även om det var mot hela mitt väsen att en sådan yttring skulle ske i samband med detta menlösa evenemang...
Helgen har försvunnit i ett töcken efter fredagens publicering av "Dybban flyttar in", har inte blivit någon mediastorm kan jag i alla fall meddela så ni behöver inte oroa er för att jag ska bli en sellout eller något dylikt. Alla de förväntade(läs önskade) friarbreven från hormonstinna pokergroupies ute i landet har också uteblivit i sin helhet, inte ens en vänförfrågan från någon pokernörd i något avlägset hörn av landet. Responsen var lagom positiv så jag är nöjd med det, dock svårt traumatiserande att se sig själv där kritiken är skoningslös både mot fysik, kroppshållning och dialekt. Låter jag så där illa? Varför har ingen sagt något i så fall? Det är helt ok om ni kallar mig för bonde hädanefter, med det redneckartade och dialektalt inavlade språkföret känns inte scenerna från "Den sista färden" alltför långsökta. "Squeal like Koivula!" kan bli det nya mottot, det är nog ungefår så det låter om mig numera när jag glider omkring kall som få vid de virtuella dukarna.
Ikväll körde jag Steken och hade tappat halva stacken efter en timme, bet dock ihop och surade in mig i matchen igen genom en brutal utdragning där jag får in det med KQru på en oträffad flopp när JJ synar min push. Turn kommer en gudabenådad K och jag är kvar i matchen, får dock fortsatt streta på innan jag återigen gör en suckout men då är jag redan trött på spelet då jag fått ett antal höga par knäckta. Jag har QThj på SB och synar en shorties allin för 1/3 av min stack och när BB pushar pallar jag inte mer, BB har ägt mig hela vägen och jag tänker att jag får väl vara fisken den här gången. Jag är uppe mot A3 hos shortien och JJ hos BB, flopp kommer A98 medan turn ger ett till A så jag är nere på tre outs till rivern. Bam! En dam hittar dit och jag plussar lite på potten trots att shortien vinner huvuddelen, det bästa är dock att BB blir supertiltad och är ute efter 10 min trots en helt klart acceptabel stack trots torsken.
Jag kämpar på desperat, hittar QT på BB och när mittposition klickhöjer synar jag med. Floppen kommer T93 och mitt öde är beseglat, jag checkar och när ett pottbet kommer ställer jag bara för att få syn av...AT. Ganska uppenbart att den skulle komma och jag förtjänade den antagligen men trist att mitt flyt och min tajming verkar som bortblåst, mina glansdagar känns mer än lovligt långt borta i dagsläget.
Idag firades mor av och katten lämnades hos föräldrarna då en ny tjänsteresa stundar, känner dock ett uns av dåligt samvete för mit innehav av katt rent generellt. Hur egoistiskt är det inte att stänga in ett djur hos sig själv för ens egna nöjes skull? Vem ger mig rätten att frånta henne alla hennes rättigheter som ett djur och friheten att vara ute i naturen där hon egentligen hör hemma? Nej, man kan bli deprimerad för mindre, märk väl dock att jag på intet sätt missköter henne. Jag tror nog att hon har det rätt bra hos mig och får mycket kärlek men ändå, ibland funderar jag på det rätta i saker och ting. Både världsliga och mindre världsliga.
Vi var ett gäng som provade på Ghost Recon:Future Soldier mot slutet av veckan men ett mer buggigt spel får man leta efter, det var inte mycket som fungerade som det skulle och det förtog mycket av spelglädjen då det inte ens nästintill gick att spela. Vi får hoppas på en patch som fixar till det hela inom en snar framtid, under tiden har jag letat mig tillbaka till Red Dead Redemption av rent nostalgiska skäl. Där har ni nog ett av världens absolut bästa spel, någonsin. Spelet har väl redan tre-fyra år på nacken men det spöar mycket av dagens spel fortfarande rent grafikmässigt och innehållsmässigt är det världsklass än idag. Aldrig har det varit trevligare att vara en cowboy som försöker göra rätt för sig i ett halvt laglöst land...
Nu ska den här cowboyen leta upp sängen och fortsätta läsa en spännande bok som jag dock glömt namnet på för tillfället, får återkomma i ärendet. Må gott allihopa denna mors dag, extra kärlek till alla mödrar där ute och speciellt min.
