No go...
Inte direkt oväntat blev inte jag vald som ordförande till SvePof, visste väl mer eller mindre på förhand att det aldrig skulle gå med de förutsättningar som fanns. Såg också att jag fick lite skit i någon av redogörelserna för mötet i söndags då jag inte var på plats men det hade sin naturliga förklaring i att jag var på Irland och spelade poker, jag tänkte inte slänga bort 8k för att kunna närvara på ett möte där utgången ändå var ganska given med tanke på förfarandet. Det var som någon skrev rätt skevt att hålla mötet i Stockholm då få mäktar med att ta sig dit enkom för att delta på mötet, elektronisk röstning borde ju helt klart kunna vara både genomförbart och önskvärt i framtiden för en aning mer nyanserad röstning.
Så vad tycker jag om utfallet? Jag är inte direkt nöjd eftersom det blev så som jag var rädd för, en tung dominans av den självutnämnda femman av härförare. Jag blir en aning ledsen över det, både ur det hänseendet att de framfört sin kandidatur på ett för mig väldigt trist sätt där ödmjukhet inte direkt varit ett ledord vilket jag tror hade behövts för att få med sig folket ute i landet. Nu blir det mer en Stockholms-centrerad klubb för inbördes beundran som många ute i landet förståeligt nog kan känna sig helt alienerade med, det är ju inte direkt att gräsrotspokern är representerad när den i mina ögon är en av de viktigaste delarna. Att sedan höra hur de nominerat en internetwizkid med noll erfarenhet av ekonomi som kassör är ju skrattretande, det om något får i alla fall mig att dra slutsatserna om att det är väldigt viktigt var lojaliteten finns hos de som ska vara med och inte vad de faktiskt har att bidra med. Som tur var klev Hogge i alla fall in som kassör, som mig veterligen i alla fall har erfarenhet av en dylik syssla sedan tidigare. Nej, jag har en olustig känsla i maggropen över vad som komma skall, det är ju inte så att den nya styrelsen direkt krattat manegen åt sig själva på ett snyggt sätt. Med deras löften om en total lösning lär de leverera rätt snabbt om de överhuvudtaget ska kunna börja bygga på förtroendekapitalet...
Kommunikationen lär de ju förbättra avsevärt i alla fall då deras kampanj innan varit mer än lovligt rörig och fylld av budskap som gått att läsa mellan raderna, medvetet eller omedvetet. Om jag ska skicka med något med den nya styrelsen så är det att fokusera på ödmjukhet och förmåga att lyssna samt ta till sig, det är väl skitsamma vad för vision de har om inte resten av poker-Sverige köper den för förbundet är till för spelarna och inte för ett gäng polare i innerstan. Behöver man bekräftelse finns det andra sätt att få den på...
Jag är inte bitter, jag är bara lite förbannad över att den i mina ögon viktigaste delen av pokern i Sverige(klubbpokern) är så brutalt underrepresenterad i styrelsen. Krukan må vara Sveriges största klubb men det är inte ens i närheten av urtypen av en svensk pokerklubb, det är helt andra krafter bakom den och den drivs inte som många andra klubbar d.v.s. ideellt. Jag förstår inte hur de här nyinvigda styrelsemedlemmarna rackar ner på klubbfolk med hjärta och erfarenheter från andra områden, det finns en verklighet bortom pokerankdammen också som i folkmun kallas ett liv. Bara för att man inte är bundis med Negreanu eller har Loddens direktnummer betyder det inte att man inte har något mer fruktbart än så att bidra med, det är kanske just bristen på denna verklighetsförankring som saknats i tidigare styrelser och som gjort att det inte funkat. Det blir lätt inavel om man inte har en styrelse som består av olika kompetenser och personlighetstyper, jag kan ju säga att en person som Pokerstar hade ju lätt rört om på ett positivt sätt i den krets av fem som fogats samman.
Jag hoppas för pokerns skull att att den nya styrelsen verkligen kan leva upp till sina egenskapade förväntningar och leverera så gudalikt som de verkar tro, ingen vore gladare än jag men jag är bara rädd för att klubbpokern inte får vare sig den fokus eller den respekt den förtjänar och då pratar jag alltså om den riktiga klubbpokern runtom i landet. Snälla, bevisa att jag har fel i mina farhågor.