Börjar ta sig...
...sa pyromanen, efter lite frånvaro från de virtuella filtarna har jag under veckan börjat härja runt på SvS igen. I tisdags körde jag Wiggarna men utan någon större framgång, djupen höll på att bli en succé efter en minirusch mot slutet av första timmen men när jag skulle dubbla till 5 x startstack höll inte min stege på turn mot set då rivern parade bordet. En aning surt men jag fick revansch igår, Lillördag blev en kort historia när jag överspelade så brutalt med 9T på en parad T-hög flopp, jag fick för mig att jag skulle få bort motståndaren efter lite bettande men icke sa nicke då han satt på KK. Bara bocka och tacka för sig...
Utöver LL reggade jag mig även till djupen och Topp100 igår och dessa gick bättre, efter sjuka svängningar i båda och nästintill sinnessjuka klonking skills i djupen tog jag hem vinsten där samtidigt som jag fixade en sjätteplats i Topp100. Sjätteplatsen ger mig också en plats i månadsfinalen så det var helt ok även om jag när finalbordet började var chippie, efter några flips där jag gått in som favorit tog det hela slut när jag får in mina sista marker med AKo mot 44 pre. Jag ska inte klaga och det var fina 4k in på kontot vilket inte direkt gjorde ont efter helgens mer avancerade övningar...
Rent fysiskt är jag dock inte i form, jag har åkt på mitt sedvanliga vintertillstånd där jag har något ruvande i kroppen som aldrig riktigt bryter ut men ändå jävlas tillräckligt för att jag ska känna mig superhängig och sliten. Inte ok. Jag går runt med en sådan där latent huvudvärk som riktigt osar förkylning men än har inte helvetet brakat loss på allvar även om hals, näsa och öron börjar indikera ett nära förestående utbrott. Det vore så mycket skönare att åka på en rejäl sväng och bli liggande i en vecka än att gå och dra på det i månader, det är ju bara att förlänga eländet utan någon som helst mening.
Jag vill ju egentligen inte ge mig in i monopoldebatten som JJ så fint driver men inte ens jag kunde låta bli att reagera över det som damp ner i brevlådan häromdagen, nämligen ett exemplar av tidningen Poker Magazine tillsänd till mig på uppdrag av SvS. Inte nog med det, snabbt kunde det anas att runt 50% av det redaktionella materialet på ett eller annat sätt var sammankopplat med SvS. Var det inte intervjuer med alla vinnare från online-SM 2010(ja, t o m han som vann sjukorts stötpoker var med) så var det reportage om Swedish Open eller intervju med en sportsbettare med blogg på Svs, även chefredaktören delade ut lovord till SvS i sin spalt om jag inte missminner mig. Jag tror jag aldrig har sett ett så köpt nummer av en tidning någonsin, det blir ju så uppenbart att det är nästan pinsamt. Nu skulle jag ju inte ha något problem med detta om det var ett "vanligt" företag men nu är det ett statligt som säger sig stå för en massa sunda värderingar samtidigt som det är en massa pengar som går till reklam istället för deras så högt haussade rakeback till föreningslivet. Det är ju här jag också tycker att deras anställning av pokerprofiler som åker runt och spelar turneringar i deras namn faller pladask, jag ser ju hellre att pengarna går till samhället än till några stekargrabbar. Jag vet att det här är grovt minerad mark att röra sig på, många har åsikter och starka sådana kring det här. Jag nöjer mig med att säga att jag har seriöst börjat fundera över frågor som dessa utifrån debatten som varit, att jag sedan fortsätter att spela på SvS ändå gör ju mig till en hycklare utan motstycke men må så vara.
Dexter är nötserien nummer ett nu i alla fall efter att jag kollat klart på Breaking Bad, jag förstår inte hur de har kunnat få ihop en sådan engagerande storyline ännu en gång. Riktigt längtar efter nästa avsnitt redan nu...
Som ni kanske förstått vid det här laget är jag en ganska känslomässig samt relationsinriktad människa där just relationer i deras olika former väger tungt för mig, jag lägger ner mycket energi i dessa och förväntas och hoppas på motsvarande återbäring. Ibland springer jag ju på människor som jag känner någon form av koppling till direkt, där det från första kontakten känns bara naturligt och avslappnat i umgänget och där potentialen känns brutal. Jag kan ha sprungit på en av dessa nyligen, känslan hos mig var i alla fall totalt angenäm och jag hoppas kunna få återstifta bekantskapen med denna individ vid senare tillfällen men det är lite oklart hur möjligheterna till detta ter sig. Det är i alla fall dylika möten jag lever för jag är helt övertygad om att det vackraste man kan hitta i livet är det som finns i relationerna till ens medmänniskor, tänk att hitta en vän eller partner som bara ger en energi genom att finnas till och där varje interaktion exponentiellt ökar energiupptaget. Det var ett tag sedan jag hittade en ny sådan så det vore rätt skönt om mina föraningar i det här fallet besannas, vi får se vad framtiden har i sitt sköte.
