Lite ledsen...
Jag ligger här på ett hotellrum i Riga 07.30 på morgonen efter en andra natt av spelande på plats, det har varit en del framgångar även om storsuccén uteblivit. Vi anlände igår och den första turneringen på dagordningen var en 10 LTL rebuy, jag som hatar rebuys var inte alltför upphetsad över den men det slutade i alla fall med att jag gjorde fyra rebuys och en addon för att hålla mig levande. Turneringen var av dealers choice-format och de spel som gick att välja var NL texas och PL omaha, eftersom de flesta här i krokarna suger rejält på PLO var det spelet jag valde de flesta gångerna och många andra verkade föredra det också då kanske två händer av tio var texas. Jag sprang inte bra alls till en början utan hankade mig fram, jag hade dock lyckats bygga lite stack när jag åker på en vidrig hand. Jag har 6578 eller något liknande på hand och synar en preflopraise, floppen kommer 655 och vi hamnar all-in. Han har QQxx och vad tror ni inte kommer på turn om inte hans tvåoutare i form av ett Q, tilten är brutal och total. Efter det har jag bara runt 4BB kvar och har inte mycket hopp om någonting, dock hittar jag gudaruschen nummer ett och lyckas på en kvart ta mig från 4BB till runt 80BB. Efter det är jag stabilt med och glider på fram till ett finalbord där jag till slut slutar femma av totalt 66 deltagare, jag får lite pengar och är nöjd över insatsen då jag knappast trodde att jag skulle klara mig så långt när jag hade fyra BB kvar. Visst hade det varit fint med en än högre placering men starten på resan var bra och första dagen hade klarats med total täckning av utgifterna tack vare prispengen...
På torsdagen gällde det en 50 LTL-turnering som var ren och skär NL texas, här är jag dock med från början och bökar i toppen. Jag har ganska snart dubblat min startstack och ungefär på den nivån fortsätter det, både med flyt och skicklighet lyckas jag utmanövrera motståndarna och jag känner att jag har full koll på det konstant minskande fältet av spelare. Vi är 64 till start och när vi är 15 kvar har jag runt 40BB och dubbla average, allting känns tryggt och bra och jag har sprungit som en gud och spelat ut hela mitt register av moves. Nu kommer dock misären, jag har tidigt spanat in en kille som jag definierat som problembarn då jag inte riktigt får grepp på hans spel. Jag har dock lyckats hantera honom bra då jag läst in att han alltid gör veka bet när han är tom så jag har kunnat sno ganska stora potter från honom fyra-fem gånger innan utan att han gett mig motstånd efter mitt omslag av hans bet på flopp eller turn. Nu limpar jag med JTsp och det foldas till honom på BB, han instaslår upp det med nästan 4BB och jag instasynar lika snabbt. Floppen kommer J-hög och han bettar ut relativt hårt vilket han inte gjort tidigare om han varit svag, dock vill jag sätta press på honom så jag annonserar en all-in efter lite betänketid. Han är chiptvåa efter mig vid bordet och har varit inne och rotat i många potter han med, det är inte första gången vi tjafsar om vi säger så. Han instasynar dock min allin då han lyckats hitta en setup med QQ mot min J-träff, turn ger mig öppet stegdrag men rivern vägrar leverera och jag tappar mer än halva min stack och allt ser mycket vidrigare ut. Några händer senare plockar jag upp AA och limpar med den taktiskt, det är ett antal shorties vid bordet så jag hoppas på att de ska få hybris och mycket väl ställer en av dessa. Jag synar ju direkt självklart och han viker upp 62ru, jag känner dock en klump i magen direkt och väntar väl mig på något sätt att det ska gå åt helvete. Mycket väl, floppen börjar med en tvåa, turn ger en till och river ger honom en sexa och jag är en krossad man. Nu har jag bara runt 10BB kvar som jag lattjar runt med en stund innan jag ställer med 87 och då får jag sn av min QQ-nemesis som den här gången hittat AJ, den här gången har jag dock flytet på min sida och får en kåk själv och dubblar upp. Med runt 20BB tragglar jag en bra stund medan vi väntar på att finalbordsbubblan ska spräckas, till slut vaknar jag upp med AJ på BB och återigen är det min nemesis som höjer upp potten och jag ställer med instasyn från honom. Nu har han hittat KK och jag drar tunt, brädan vägrar ge mig något och jag är ute. Jag har känt agg mot killen från första början och inte gör han det hela bättre genom att både vid QQ mot JT och nu med KK mot AJ dansa en kaxig segerdans när han borde vara lite mer ödmjuk, tycker det är riktigt dålig stil av honom och en mer reko snubbe hade jag kunnat hantera bättre men jag vill bara lappa till honom. Tungt tiltad av turneringens utveckling beger jag mig ut i det rökfyllda kasinomyllret, en 11:e plats är inte mycket värd trots att jag dominerat turneringen och egentligen inte gjort några misstag utan blivit utsatt för setups och utdragningar i avgörande lägen.
Som om det inte vore nog spär jag på min tilt med att tappa några k på PLO på SvS som jag roat mig med under dagen, det är dock inte slarvspel från mig utan återigen brutala utdragningar. I en av de större potterna får jag in allt med set över set men han drar en sinnessjuk runner-runner stege, i en annan turnar jag en triss där han sedan rivrar en högre triss. Ungefär så bra springer jag nu och just PLOn är hårsmåner från att läggas ned från min sida, är innerligt innerligt trött på det och bli inte förvånade om det de facto är slutspelat i och med detta. Imorgon(läs: idag) är det den dyraste turneringen av de fyra vi har på schemat som ska köras, någon form av random bounty-variant som dock är relativt djupstackad. Jag vet dock inte hur jag ska orka ladda om efter mina två djupa färder i de två turneringar som spelats hittills, jag är mentalt rätt körd nu faktiskt. Jag är dock plus på omkostnaderna under resan så det är alltid något, få se om jag kan hålla uppe det resten av resan. Nu ska jag dock packa ihop för idag då klockan är 08.00 på morgonen och än har jag inte dragit några blund denna natt/morgon...håll era tummar för mig så att jag kanske kan få smaka på den riktiga sötman av seger under den här resan, jag är en mycket tärd man just nu.
