Fortsatt turreframgång...
Jag körde Lillördag igår på SvS och min nuvarande goda turneringsform håller i sig, som jag så många gånger tidigare konstaterat så blöder som ett brutalt magsår vad det gäller PLO-spelet så det är ju där mitt problem ligger. Nu var det i alla fall dryga 140 med och jag höll mig i bakgrunden till en början, jobbade på sakteliga med de kort jag fick men fick ingen drömstart direkt utan nötte bara på. Så fortsatte det nog nästintill hela vägen där jag aldrig riktigt var med i toppen och slogs förrän på finalbordet, jag lyckades dock finta upp Dybban på läktaren längs med vägen med en klassiker. Jag får AA UTG+1 eller något och jag har sett hur Dybban varit inne och roddat i lite potter samt sett lite semitilt ut så mina förhoppningar är ganska stora i det läget, även om mitt fokus självklart inte är enbart på honom utan jag hoppas ju på action längs vägen oavsett vem som tar initiativ till den. Jag behövde inte vänta länge då en kille i mittposition slår upp det hela och när det väl kommer till Dybban så kör han in skiten, jag gnuggar händer och genomför sedan världens sämsta Oscar-performance i mina försöka att få med ursprungshöjaren. Jag sitter och steker och steker och steker för att till slut trycka in allt och till min stora förvåning(!) viker han, helt sjukt. Eller inte. Mer uppenbar AA får man väl leta efter och jag kan inte skylla mitt tafatta försök på mer än någon form av upphetsning över nötterna, då pratar vi kort alltså. Dybban hade väl AK om jag inte missminner mig och jag har även för mig att han plockade upp en hålklonk på flopp men som tur var dodgade jag allt, bara att dra ännu ett streck i Dödat-Dybban-kolumnen.
Väl på finalbordet dog mitt kortsnitt ut och jag fick ingen som helst respekt från motståndarna, jag höll mig passiv och spelade bara de få premiumhänder jag fick från att vi var tio till vi var fyra kvar. Där tvingades jag till action och trodde i min enfald att min tidigare uppenbart tighta image skulle vara till min fördel men de här gossarna måste ha spelat med mig förr för jag fick banne mig ingen respekt överhuvudtaget. Varenda gång jag höjde pre och cbetade flopp så blev det omslag och med min för tillfället usla träffbild var det bara att vika moloket, jag lyckades dock vid ett tillfälle dubbla med QQ mot AJ men det kändes som det bara var en tidsfråga. De andra skyfflade markerna emellan sig och jag började bli lite stressad så när jag hittar A9o åker allt in men tyvärr har en av de andra hittat 99 som får stå, jag slutar som fyra och får inkassera drygt 5k vilket inte är fy skam på något sätt men förstapriset på 17k hade ju självklart smakat mumma. Jag provade också för första gången mitt nya skyddsnät för PLO-spel, jag har lovat mig själv att aldrig ta mer än 10% av en eventuell turrevinst för åte-"investering" i PLO. Nu tog jag 500 kr och började leka runt med och efter att först ha tappat nästan hälften tog det fart och jag får upp stacken till runt 1 000 kr, sedan kommer det som alltid kommer d.v.s. the downfall. Jag får 8552(absolut ingen topphand, jag vet) men eftersom det är ett väldigt fiskigt bord vill inte jag vara sämre utan hänger på en halvkraftig preflopraise, floppen kommer 569 med två klöver och jag tror mig stå ganska bra i konkurrensen. Jag kommer inte ihåg exakta händelseförloppet men jag hamnar i alla fall all-in på floppen mot bordets största aggrofisk, jag tror mig kunna leda även om jag självklart helst drar en kåk to be on the safe side. Turn blankar men rivern ger bordet färgen, mycket väl så sitter han på en Q-hög färg där han också hade hålstegsdraget så potten på 2k ramlar över till honom. Lite trist då jag nog hade kunnat rumla på rätt bra med den stacken och trist att min hand inte fick hålla när jag ändå faktiskt ledde redan från start, det är ju dock PLO så no big surprise direkt. Efter det lade jag dock ner disciplinerad som jag är och än har jag inte tankat in mer PLO-pengar heller, bra va?
Idag var jag iväg och drog mitt livs andra tatuering, jag tog det jag nämnde för första gången på bloggen för över två år sedan nämligen "Amorosus semper est timorosus" som då står för "Den man älskar den fruktar man". Jag hade fått några förslag på fonter från tatueraren som jag lade upp på min FB-profil för lite omröstning, den ena var lite skrivstilssnirklig medan den andra var old English-inspirerad. Trots en stor övervikt av röster för det förstnämnda alternativet valde jag ändå att gå på det andra, det var den jag tyckte såg schysstast ut från början och så här i efterhand måste jag säga att den blev riktigt bra trots att jag kanske bär WT-epitet i vissas ögon numera. ;) Nu gäller det bara att smörja den och vårda den den närmsta tiden så jag slipper komplikationer men så här långt ser det väldigt lovande ut på den fronten.
Imorgon bär det av till Stockholm för inflyttningsfest, är en gammal kollega och en blodsbroder som bytt sitt boende från radhus till en rejäl lägenhet så det ska bli kul att se hur de bor och träffa lite löst folk. Mer än så är inte planerat till helgen och jag ser inte att oddsen är särskilt höga för att jag tar några turneringsskott på lördags- och söndagskvällarna, känns som att jag bör fortsätta på inslagna linjen och upprätthålla min ITM-streak. Jag anmälde mig även till en pokerresa till Riga som HPK kör, mellan 5:e och 10:e juli ska det lokala kasinot intas och scoopas. Det ska bli kul med en sådan här temaresa igen, de brukar aldrig vara tråkiga direkt och jag får tillfälle att träffa folket från HPK igen då det var ett bra tag sedan jag hängde där på ett mer permanent basis. Efter den trippen blir det Finland i dryga 10 dagar så nu är min semester mer eller mindre uppbokad och klar, bara att vänta in härligheten då. Nu ska det dock nannas och smekas ny tatuering...
