Tvära kast...
Helgen har ägnats åt vitt skilda ämnesintag och då pratar vi alltså abstrakta ämnen d.v.s. hjärnstimulans, å ena sidan har jag varvat Big Brother med Sagan Om Ringen medan andra hälften av tiden vikts åt att läsa FUP:et kring mordet på Elin Krantz i Göteborg. Vi tager en sak i sänder och börjar med det mer lättsamma, jag har som sagt följt BB från början i år igen och det är egentligen absurt att jag fortfarande blir förvånad över mänsklighetens tillstånd. Nu är ju klientelet i programmet på intet sätt representativt för en genomsnittlig svensk men ändå, dessa dårar finns därute och det är ju ett tecken på att det finns ännu fler ännu galnare då en viss utgallringsprocess inför serien har genomförts. När tankar som dessa slår mig blir jag riktigt mörkrädd... Nåväl, det är i alla fall som att sitta och titta på en högstadieklass i full färd med att försöka hitta sig själva. Tjejerna bedöms efter bröststorlek och läppimplantat medan killarna bedöms efter sexpack samt storlek och grovhet på lemmen. Det fnittras bland tjejerna om vems snopp man sett och att man faktiskt visat sina egna godsaker också, bland killarna tuggas det om hur många tjejer man dragit på och så vidare. Snacka om definitionen på ytlighet och total brist på hjärnverksamhet. Det roliga i kråksången är ju att 90% av de i huset tror också att de står för Sveriges framtid rent intellektuellt också, där kan vi tala om hybris om något. Jag tycker det är stor humor samt oerhört vackert att den hunken som röstats in i huset av svenska folket, självklart då mest på grund av sina fysiska attribut, visar sig vara den som är mest normal av killarna och som en ännu sjukare twist i deltagarnas ögon så verkar han ha fallit för den mest djupa samt icke BB-iga tjejen Annie. Nu blir han utdömd av killarna som en skum psykopat medan tjejerna skvallrar hej vilt om hans och Annies relation i pur avundsjuka, snacka om ett uppvaknande för dessa Ken- och Barbiedockor att det faktiskt finns något annat än utseende och coolhet här i världen. Tyvärr går väl det hela dom förbi då de är fullt upptagna med att sminka sig samt spänna sig framför kamerorna...eller visandes sina fejkade kroppsdelar som inget är värt i slutändan, det naturliga är det enda rätta och inget är vackrare än det. Så det så.
Jag har påbörjat en genomtittning av Sagan Om Ringen-serien igen och det är klassiska epos hela vägen, jag har nog läst serien fem-sex gånger varav ett par gånger på engelska samt sett filmerna ungefär lika många gånger men inte blir jag trött på det för det. Jag inser bara varje gång att jag nog helst skulle vilja vara Aragorn men inte för att han blir kung och härskare utan för att han har Arwens ovillkorliga kärlek, Liv Tyler har nog aldrig sett vackrare ut än i sin gestaltning som denna alv-kvinna. Herregud. Jag skulle kunna bli påsatt av en orch om jag så fick samma livsgåva från henne, jag är helt ärligt toktagen av hennes faktiska skönhet och filmens samt berättelsens mer mytiska och abstrakta extra pålagda element i form av hennes rastillhörighet. Jag vet, alver finns inte men om de fanns kan jag lova att de skulle knäcka varenda BB-tomte på alla plan. Nej, Arwen/Liv Tyler på ett silverfat, tack.
Det var de mer lättsamma delarna som sagt, att jag sedan tankat hem förundersökningsprotokollet för mordet på Elin Krantz gjorde ju att helgen fick en rätt mycket mörkare motpol också. Det mordet satte sig på min hjärna tidigt och jag har följt utredningen till och från sedan mordet i september i förra året och nu är det alltså dags för rättegång varför FPU:et släpps som offentlig handling. Det är en lunta på drygt 700 sidor där jag hunnit igenom drygt hälften och även om det inte är så mycket bakomliggande orsaker i det här fallet då det rör sig om ett oprovocerat överfall där båda parterna var för varandra okända så är det ändå intressant att försöka förstå varför något dylikt händer. Det finns ju så många nivåer på det hela: negativt svar på invit, överfall, våldtäkt, mord. Hur kan den händelsekedjan uppkomma? Vilka spärrar saknas och varför saknas dessa? Jag kan inte låta bli att fundera i termer som dessa och försöka få någon logik i det hela men det är nog bara att inse att det inte finns någon logik, bara en väldigt sjuk och störd människa. Jag tycker det minsta vi kan göra när sådant här sker är att försöka förstå för att kunna lära oss att förhindra att något dylikt händer igen, just i det här specifika fallet fanns det väl kanske inget man kunde ha gjort då det är helt oprovocerat och uppkommer ur ingenting. Det är bara stackars Elin som råkat befinna sig på fel plats vid fel tillfälle...
Nog om detta, vi behöver inte svärta ner oss mer än så för en kväll. På pokerfronten har det varit hyfsat lugnt, jag hann dock med en Långlördag samt en djuping på SvS igår kväll men utan någon större framgång. Har faktiskt förträngt helt hur det gick överhuvudtaget men har för mig att jag i djupingen hade tripplat rätt snabbt men föga hjälpte det då jag ändå blev dräpt, fakta är att jag i alla fall var ute ur båda efter en dryg timme så jag kunde ägna kvällen åt andra aktiviteter. Annars har ju en stor snackis i veckan varit Lina Olofssons bokplaner och jag blir ju bara trött på alla förståsigpåare, alla ska ha åsikter och råd och allra helst bara tycka att hon är en tönt som tror att hon kan skriva något vettigt. Jag säger bara, låt henne försöka! Om ni nu är så blodtörstiga och vill pissa på henne, låt henne skriva sin bok och hoppas sedan på att den floppar kapitalt. Min åsikt är bara att vi behöver fler som vågar stå för det de tror på, folk som vågar ge sig hän åt sina drömmar och våga för att vinna på riktigt. Inte genom att skyffla in marker på virtuella bord och mäta kuk i chatten utan faktiskt blotta sig själva, ge en del av sig själv till allmän beskådan och bedömning. Det är mod om något, inte att fyrbetsbluffa på rivern. Nej, jag säger bara, go for it Lina! Hoppas projektet går bra och så länge du själv känner att du gett allt så är slutresultatet skitsamma, du har i alla fall försökt. Det är allt som betyder något, om några haters sedan vill ha en anledning att spy ur sig galla en dag till av deras liv så må så vara. Jag fascineras av hur vissa orkar gå på dag ut och dag in och nöta om samma saker, jag ska inte ge mig in i några debatter där utan bara nöja mig med att konstatera det. Förstå om all negativ kraft omvandlades till något positivt istället, snacka om att allas tillvaron skulle te sig betydligt mer behagliga...
Imorgon bär det av på tjänsteresa igen men är hemma till onsdag kväll redan så det blir en snabbis, nästa helg blir det att åka till Stockholm för lite förmöte inför nästa omgång av Pokerallsvenskan. Det blir diskussioner, mat och poker för hela slanten så det ska bli trevligt att stifta bekantskap med lite annat klubbfolk från landet, jag sitter ju på två stolar egentligen då jag är involverad i både HPK och Aqva men det ser jag ju inte som något problem även om jag är där som representant för Aqva. Jag tror nog båda klubbarnas upplevelser av senaste omgången är rätt snarlika även om Aqva självklart har mer angenäma sådana eftersom de stod som vinnare till slut, kan inte säga att jag bidrog med något där överhuvudtaget då jag var kallare än kallast. Tyvärr innebär denna resa att jag missar Bruksmästerskapen på HPK som är en av mina favoritturneringar, det är väl den enda större som jag lyckats någorlunda i då jag för några år sedan slutade på en andraplats i den. Jag får väl försöka klonka i storstan istället, kan ju bli lika bra om inte bättre det...
Nähä, nu är det nog dags att börja runda av för kvällen även om jag lätt skulle kunna fortsätta skriva en stund till. Jag får försöka distribuera skrivinsatserna lite mer jämnt över tiden istället för att inkomma med brutala punktinsatser. När tjänsteresandet lugnar ner sig lite ska det nog finnas lite utrymme för rutinmässigt och mer frekvent skrivande, hav tålamod mina lärjungar...
