Back to reality...
Jaha, då har en hyfsat späckad vecka bockats av och jag har fått en påminnelse om hur mycket sköna människor jag faktiskt har i mitt liv. Det är lätt att glömma bort det mitt i all vardag och inte låta sig ta in detta fullt ut men den här veckan har jag verkligen haft alla kanaler in öppna och det känns så här efteråt, det är en skön känsla som flyttat in i min kropp. Det finns hopp för mänskligheten...
Det började förra fredagen då ett stycke Tallinn skulle intas av flerhundrahövdad skara av pokerentusiaster och redan 05.50 blev jag upplockad av Valterego med fru för färd mot Arlanda, flyget skulle gå 08.40 så vi var ute i god tid, färden mot flygplatsen avklarades utan några större debacle men väl på plats möttes vi av ett dystert besked på informationstavlan. Klockan 10.20 skulle mer besked komma och vi började ana trubbel, än så länge var dock allting under kontroll så vi såg det hela bara som ett tillfälle att inta en rejäl frukost i lugn och ro. Vi gjorde om Starbucks till vårt base camp och efter att ha inhandlat en frukost för det habila priset av 216 kr kändes det inte mer än rätt att inta den så som att varje tugga var värd de 10 kronor den hade kostat. Det dröjer dock inte länge innan tavlorna visar att beräknad avgångstid är 12.35 och nu börjar det knorras i leden, vi är nästintill 50 personer på flygplatsen som ska iväg på denna Superweekend men alla inser att det inte finns så mycket mer att göra än att vänta. Efter att ha dödat ytterligare en timme visar det sig att flyget är helt inställt och de senare flyg som går är fullbokade, lite panik uppstår i leden tills Jens Jadbäck från Nordicbet tar tag i saker och ting och börjar ringa runt. Han lyckas med konststycket att få kasinot att flytta huvudturneringen till lördag samt att ordna färjebiljetter till alla så istället för att ta flyget blir det torsk på Tallinn revisited.
Vi packar in oss i en buss och det bär av mot centrala delarna av Stockholm för att hämta lite marker från Nordicbets huvudkontor innan vi når Värtahamnen, efter lite väntan där släpps vi ombord och får sjunka ner i våra hyttsängar en aning utmattade av dagens nervpärs. Jag delar hytt med Everland, Bengt och P1 vilket är ett skönt gäng så jag har ingenting att klaga på, vi försöker sova lite innan den utlovade buffén klockan 20.00 men det blir inte många blund utan vi går upp och handlar lite istället så jag stjälper i mig fyra Breezers som uppvärmning inför maten, tyckte jag var värd det efter det visade tålamodet under dagen. Maten är god och Jens fortsätter att visa sig från sin bästa sida genom att bjuda på kalaset(ja, antagligen inte han själv personligen då men ni förstår...) och stämningen är god bland denna blandade och brokiga skara av pokermänniskor, efter matintaget styr vissa kosan till en hyrd konferenslokal för lite cg-slask medan resterande drar till diverse barer. Jag tillhör den senare skaran så jag hamnar i den ack så klassiska varianten av Finlandsbåts-bar med heltäckande matta och tight grupperade soffgrupper, efter att ha suttit och snackat skit där en stund med P1 och Bengt dyker Preko upp med en hög av lotter i hand. Han är känd för att ha tur i lotterier så han proklamerar stolt innan dragningen att han minsann inte är nöjd om han inte får minst två av de sex priser som står på spel. Det börjar mindre bra när de tre första priserna går till annat löst folk, han börjar bli lite nervös men tror ni inte att fjärde priset bär hans nummer så han kliver stolt fram till scen för att ta emot en tidig julklapp. Han hinner knappt av scen innan han får vända för att hämta nästa precis, jublet vet inga gränser bland oss närmast sörjande och han kommer tillbaka till oss med ett än mer kaxigt leende på läpparna. Eftersom julklapparna innehöll varsin flaska bubbel blir det F1-mässigt sprut över sällskapet och ett tvillingpar som sitter vid bordet bredvid oss kommer nog inte att glömma Preko i första taget.
Efter denna uppvisning sitter vi kvar en stund till och samtalar med nyss nämnda tvillingtjejer för att sedan dra vidare till karaokebaren, klockan börjar dock bli mycket så vi inser att det inte finns möjlighet till några större utsvävningar där så vi letar oss tillbaka till hytten för lite sömnintag. Klockan är runt 03.00 och det är ett gäng trötta grabbar som möter John Blund... Dock är lugnet kortvarigt då vi har klockan på ringning 09.00 då frukosten ska intas, vi slänger i oss lite mackor och annat innan vi kliver av båten i Tallinns hamn. Äntligen framme! Klockan är dock strax efter 10.00 och turneringen ska köra igång 12.00 så det är lite bråttom, vi hugger första bästa taxi till hotellet och möts av en hyfsad kö till incheckningen. Efter tålamodigt köande får vi dock beskedet att våra rum hyrts ut till andra gäster, eftersom vi inte dök upp på fredagen ville de göra dubbla pengar och hyra ut våra redan förbokade rum. Något stressade över att inte kunna fräscha till oss står vi och stampar vid disken utan att kunna göra något, som tur är får jag loss ett rum(bland de sista att få det) precis innan turneringsstart så jag rusar upp på rummet och stressduschar samt ilar ned till turneringen precis innan starten går.
Det blev till slut 189 spelare till turneringen där taket var satt till 200 till en början, i och med problemen med flyg och så vidare var det några som föll bort längs vägen. Jag lottas till ett helt ok bord där det dock är fyra stackar som är sitting out så det blir en form av shorthanded-spel, spelarna vid bordet känns inte farliga. Det är tre lösa individer där två är ester, en nervös svensk samt en mer skicklig polack som även visade sig vara vinnaren av fredagens turnering. Jag tappar lite till en början men jobbar snart ikapp det hela då det är väldigt synbenäget bord, till första pausen har jag lyckats spela upp startstacken på 15k till runt 22k, efter pausen får jag dock byta bord och får min eviga kombatant Marcus Palm vid bordet bland annat. Den som dock kommer att visa sig vara min värsta motståndare är en halvdragen norrman direkt till höger, han är som en katt med 100 000 liv för den jäveln går inte att döda. Det är dock glad stämning vid bordet och jag sitter och småsnackar med Marcus mest hela tiden och vi har det allmänt trevligt, jag får inga händer i princip utan sitter och viker och viker. Stacken krymper ju självklart i och med detta och en stund innan pausen tappar jag 10k till norrmannen då han ställt i tid och otid med en massa skit, när jag får 66 efter att han ställt igen så ser jag inget annat val än att syna. Tyvärr för min del har han vaknat upp med TT den här gången och jag är hyfsad nedsablad, lite tung i sinnet kämpar jag på och i sista handen inför den andra pausen har jag AQ där jag ser en flopp tillsammans med nyss nämnda norrman. Den kommer AJx med två ruter, jag bettar och får en all-in från honom igen och går in i thinktanken. Sett till hans lösa spel kan han ha vad som helst i det här läget och jag tvingar mig själv till syn till slut, han visar upp 67 i ruter för flushdraget. Turn kommer ett A til och river blankar och min uppdubbling är ett faktum, nu har jag nästan 30k.
Efter andra pausen tappar jag dock direkt 10k till norrmannen igen då vi hamnar i en all-in situation där han sitter på AQ och jag på 88 eller något liknande pocketpar, självklart träffar han dock en Q coh jag är nere på 20k igen. Därifrån och framåt händer det ingenting, under hela dagens runt sex timmar av spel får jag bara en AK, en AQ och mitt bästa pocket blir TT. När jag är nere på 8BB plockar jag upp 88 på SB och när en kille har limpat och en annan slagit upp det till 4BB ser jag inget annat än att jag måste pusha. Alla viker utom höjaren som synar och visar upp AA, grattis för den tajmingen. Brädan hjälper mig inte och jag är ute på en 80-nånting plats, jag är dock riktigt nöjd med mitt spel för jag kände inte att jag gjorde ett enda misstag utan spelade precis så som jag borde. Korten och träffbilden kan jag inte göra något åt så det var bara att tacka för sig och önska de andra lycka till, nya tag nästa gång.
Direkt efter uttåget drar jag och P1 iväg och käkar på Goodwin, vilket må vara det bästa steakhouset ever. Så gott som köttet var där går inte att beskriva och alla som åt där var överens, ruskigt gott på alla plan. Efterrätten intogs också i form av en cheesecake och det var en nöjd duo som letade sig tillbaka till hotellet där P1 kastade in handduken och gjorde kväll medan jag gick tillbaka till kasinot för att uppdatera mig om läget. De flesta i vårt gäng hade åkt ut så jag slog följe med Ryssen och Sudde till Goodwin igen för de skulle käka också, jag sippade på lite manliga jordgubbs-Mojitos medan de intog sin mat tillsammans med Mördaren och Lordspace. Efter en stund kommer även Rille och Rami för att göra oss sällskap och efter maten bestäms det att det är dags för utgång, vi blir ett tappert gäng på fem peroner som söker oss ut i Tallinns nattliv. Vi irrar först in oss på en karaokebar där vi först får en rejäl uppvisning i operasång bara för att sedan se samma tjej kraschlanda med Lady Gagas "Pokerface", vi letar oss vidare och hamnar på en riktigt skön jazzclub där vi blir kvar en bra stund med intensivt intag av drinkar. Jag och Pommes försöker oss på en offensiv mot de lokala damerna men vi kraschar och brinner upp innan vi ens hunnit presentera oss så vi fokuserar på drinkarna istället... När klockan passerat midnatt drar vi oss tyvärr vidare till ett sunkställe som Mördaren förespråkat starkt, en mindre sexig och intressant klubb får man leta efter. 90% av klientelet är av manligt kön och draget är obefintligt, trots det gör vi ett tappert försök att skapa drag genom att beställa in ett spritbord men även här stöter vi på övermäktigt motstånd, till slut splittras vårt gäng och jag och Rille letar oss tillbaka till hotellet för att kalla det natt.
Dagen efter bär det av med flyg tillbaka till Sverige och den här resan sker sjukt nog utan några som helst incidenter, vissa mår lite sämre än andra dock efter nattens äventyr men själv har jag läget under hyfsad kontroll. För min del har dock veckan bara börjat då jag bara vänder på Arlanda för att dra iväg på en tjänsteresa från söndag till torsdag...
När jag väl landar på svensk mark på torsdagen igen är jag mör som en fisk och somnnar gott i sängen hemma, veckans händelser är dock inte slut där utan på fredagen är det dags för julfest på främmande ort så det blir ännu en lång, om än riktigt trevlig, natt innan jag återigen får landa lite mer permanent i den egna sängen. Lördagen tillbringas i hyfsat komalikt tillstånd men på kvällen luras jag iväg på ytterligare utgång som dock visar sig vara ganska halvhjärtad så efter att draget vägrar att infinna sig slänger jag in handduken på riktigt och beger mig hem, någon måtta får det vara. Söndagen försvinner i ett töcken av kalasande i Hallstahammar då en kompis samt storebrors fru och son firar födelsedagar så det blir stressköp av presenter innan det bär av ut i snöstormen. Efter trevligt umgänge i fyra timmar packar jag ihop mina grejer och tar med mig katten hem från föräldrarna och där är vi nu, inte många timmar kvar av helgen och jag känner mig återigen speedad av att bara ha redogjort den senaste veckans händelser. Jag ska inte klaga men lite lugn och ro nu skulle inte skada...
Det jag tar med mig mest efter den här veckan är någon form av livsglädjespåfyllning, jag har verkligen insett att jag har mycket energi att hämta från en hel del folk i min närhet. I Tallinn kändes det nästan jobbigt att jag inte hann hänga med alla jag ville hänga med, det fanns så mycket skönt folk att tiden inte räckte till riktigt. Det är ju dock helt klart ett i-landsproblem så jag ska inte klaga...och resten av veckan har också visat på att jag även har mycket skönt folk runt mig i yrkeslivet, det är rätt lätt att glömma det i vardagen. Summa summarum kan jag bara konstatera att jag behöver göra mer sådana här utflykter för den energin är guld värd, riktigt skönt att ha tankat upp nivåerna ordentligt! Tack allihopa! En eloge till Jens & co som styrde upp allting med Tallinn-resan så där ad hoc, riktigt bra gjort att få allt att funka trots bekymren. WP!
