Last man standing...
Sista kvällen på Malta är ett faktum och jag sitter här proppmätt efter en McD-middag i brist på andra kulinariska läckerheter, orkade inget annat då det inte är så många kvar här av ursprungssällskapet. Det känns lite ledsamt att inse att vistelsen här är över då jag faktiskt börjat gilla rutinen med sena morgnar, hotellfrukost, poolhäng, eftermiddagschill och så lite roligheter på kvällarna. Det gör inte ont att leva på det sättet om vi säger så...
Igår blev det ingen bjudmiddag då det sällskapet redan täckt upp alla lediga platser, istället blev vi ett gäng som tog oss till seafood-restaurang där det intogs en middag under tre trevliga timmar. Efteråt skulle det bjudas på fri bar på en nattklubb så vi drog oss dit men den delen hade inte öppnat än så istället tog någon tag i det hela och beställde in lite Moet för att fukta struparna, efter någon timmes häng och något helrör senare drog vi till den sponsrade festen. Där var det hyfsat drag även om kjoltygen var helt klart i numerärt underläge, det var många som kände för att släppa loss lite efter några dagars fokuserat spel. Timmarna gick och ambitionen var att ta oss tillbaka till hotellet vid 04-snåret men vi fastnade vid vårt stamhak vid den berömda "trappan" här. Där beställdes det tequila-shots och det fanns ingen ände på intaget, vid 06.00 börjar vi äntligen tro att det ska rundas av och att lite mat ska intas men istället lotsas vi till en strippklubb av en lokal förmåga. Jag måste direkt säga att strippklubbar är inget för mig, jag tycker det bara är en skum och halvt vidrig upplevelse att ha en massa brudar åmande sig för en trots att man vet att de tycker man är skitful. Det här var mitt andra besök på ett dylikt etablissemang och kan inte säga att suget för återbesök blev större efter denna kväll, därinne flippar det mesta ur och jag drar mig hemåt strax efter 07.00 och gör det så obemärkt som möjligt. Väl på rummet däckar jag och Hef med stora förhoppningar om att orka upp till frukosten 09.30 men det borde vi insett att det var totalkört, vi vaknar strax efter 13.00 av att min mobil ringer och Henriksson vill meddela Hef att deras taxi till flygplatsen går om en kvart.
Efter att Hef stresspackat och de tagit sin taxi till flygplatsen efter många om och men drar jag ner till poolen med några av de få kvarvarande grabbarna, där ligger jag och steker en stund innan jag tar mig upp till rummet för lite beställning från room service. Jag fick ju ingen frukost så det var hög tid för mat... En liten sovstund senare är jag nästan människa igen och jag chillar på rummet en stund innan jag bestämmer mig för att regga mig till några SvS-turneringar för att på så sätt ägna sista kvällen åt lite turregrind. Jag vet, inte så värst upphetsande kanske men jag orkar inget annat och jag vill vara fräsch inför hemresan imorgon, flyget går 11.50 så jag måste börja dra mig runt 10.00.
Sammanfattat kan jag säga att det var har varit en väldigt trevlig resa med riktigt många nya och sköna bekantskaper, att själva pokerspelet gick som det gick är en annan femma. Den här veckan har känts väldigt lång och då ur ett positivt perspektiv, jag har verkligen kopplat av och bara varit på alla plan. Det blir skönt att komma hem till Sverige igen dock och komma in i de vanliga rutinerna, man vet ju att man ska in i dom förr eller senare. Väl hemma får man väl försöka styra upp tillvaron så att man hittar ett lugn och en harmoni även där...
