"Fuck God!"
Jag har hört många dåliga förlorare klaga i mina dagar, men just "Fuck God!" har jag nog aldrig hört innan. Men Vegas är lite så, allting är lite större, lite grövre, lite mer. Jag och Eli sitter i dinner break av WSOP Main Event dag 1C och har tagit promenaden bort till Rio casinot för att käka nån halvsunkig macka på en stol vid en slot machine. Det är i princip rekord i spelarfält i år så att äta eller ens befinna sig borta i WSOP-sektionen kommer inte ens på tal.
Och det är där en snubbe som sitter kanske 10 meter bort och spelar på någon maskin plötsligt får ett utbrott och börjar skrika FUCK GOD i kanske 40 sekunder, blandat med "This is not HAPPENING to me!!!!" samtidigt som han vandrar bortåt i disbelief och fortsätter skrika om sitt orättvisa öde. Jag är inte jättebekväm med att vara kring tiltande rednecks som har "nothing to lose" och är totalt ur balans (speciellt i USA där vem som helst kan ha en pistol) men det här var faktiskt ganska roligt. Och Vegas är lite som ett Zoo av människor där varje typ av människa finns representerad och extremerna är överrepresenterade. Jag sitter i en minut och bara iakttar folk som går förbi och kanske hälften rullar runt på permobiler trots att de ser ut att kunna gå (de orkar inte bara), en går förbi med tre stora hundar på koppel, någon vaggar fram på sina 300kg av freedom och när det går förbi ytterligare en person med två hundar i koppel så brister vi båda två ut i skratt och frågar varandra vad är det här för ställe egentligen?
Men där det finns folk som njuter av sin totala frihet brukar det även finnas fantastiskt bra pokergames, och WSOP är ju som bekant inget undantag! Hamnar i Amazon Room som får anses som en vinstlott då det är det behagligaste rummet att spela i. Just WSOP Main handlar mycket om din bordslottning då du under dag ett ska försöka överleva och ackumulera marker genom fem stycken tvåtimmarsnivåer, och att sitta på ett bord med proffs gentemot glada/rädda amatörer är verkligen som natt och dag. Mitt bord blir bra men inte fantastiskt, två namn jag känner igen varav en är väldigt duktig; Grayson Ramage från USA som är en duktig turneringsspecialist. Sen sitter även Fatima Moreira de Melo vid bordet som är en sponsrad kändis som har lärt sig att spela okej de senaste åren på PokerStars nota. Hon är dock väldigt trevlig och jag har spelat med henne innan, så det blir vi två som håller låda på bordet under dagens gång. Jag föredrar egentligen att hålla käften när jag spelar men jag kan aldrig hålla mig, och det brukar bli att man sitter och initierar konversationer med intressanta människor mellan händerna.
Dagen går bra och ett par nivåer in är jag uppe på ca 65k från 50k startstack, jag har luckily position på Ramage och efter han får in KK emot Fatimas AA och blir cripplad så kan jag sitta och förstöra hans spelplan i position då han verkar öppna alldeles för många potter från en shortstack och jag får 3beta honom mycket och sätta honom i sunkiga spots som han avböjer varje gång eftersom övriga bordet fortfarande är ganska juicy och han inte behöver slåss med mig för sitt liv.
Det sitter en asiat som är högst oklar emellan oss två och dagens största pott för min del utspelas mellan just oss tre. Asiaten har liksom spelat okej i sju timmar, men ändå öppnat mellan 2-5bbs ibland och varit lite oklar så jag vet inte riktigt om han är okej eller dålig, men lutar åt dålig. När han dubblar upp Ramage i en jätteclowny spot så känner jag mig säker.
Exakt handen efter han förlorat den stora potten så öppnar han UTG till 1200 på 250/500 och jag synar i stolen bakom med 88 och Ramage fyller upp för en syn i BB.
Flop kommer Q98 utan färgdrag och asiaten cbettar 2k in i ca 5k. Jag bestämmer mig för att höja till 5.5k, kanske han kan tilta loss med toppar+ eller få för sig något dumt i sin tilt. Dessutom är det ju en jättebra hand att höja med bottenset som inte blockar särskilt mycket men ändå är en väldigt stark hand. Kan göra det här med typ KJs/KTs med en bakdörr, likväl stegar. Ramage foldar, och asiaten höjer snabbt till 14k med typ 20k bakom. Ingen jättetrevlig spot, han kommer nog ha JT eller 99, eventuellt QQ ganska ofta. Men han är en tiltad amatör och jag har ett set i WSOP Main. Ska ingenstans såklart. Bestämmer mig för att bara gå all-in i hopp om att han gör något jättedumt med typ AQ/KK/AA och han slänger in sina fyra röda 5000-marker blixtsnabbt och självsäkert samtidigt som han visar upp...KK! Turn kommer en 8 som ger mig fyrtal så i efterhand var det lite synd att han inte hade typ QQ eller 99...
En jättefin pott och nu är jag uppe runt hundringen vilket är svinbra då dag två börjar på 300/600 blinds. Ramage bustar och jag får kaptena bordet under de sista få timmarna och den näst sista handen för dagen blir det en till intressant situation:
Ett Winamax proffs som varken är dålig eller bra (är inte alla Winamaxproffs exakt mellanmjölk?) öppnar från sen position och jag försvarar JTo från BB. Flop QT2dd (jag har Jd) och han cbetar en normal size som jag synar. Turn svart 6, check check. River svart K och jag checkar. Han betar 3200 in i typ 5500 och jag har en jättebra hand att checkraisebluffa då jag kommer ha KT/AJ/J9 jätteofta och blockar samtliga av de händerna jättebra. Jag höjer till 10600 och han tar av sig solbrillorna och stirrar in i min själ i SEX minuter innan han till slut viker. Jag hatar att bli nerstirrad, det gör väl egentligen alla, när man bluffar och det känns alltid som att de andra kommer kunna se vad man tänker och gör. Man får sitta stilla och fokusera på en punkt på bordet och när man till slut behöver svälja så får man hoppas att det inte tolkas som vekt. Men om det suger att bli nerstirrad i sex minuter så är det desto skönare att se korten glidas in i mucken i ögonvrån.
Fin dag som gick precis enligt planerna och 108,800 med till dag två. Sommar, Vegas, WSOP och Sverige är djupt i VM. Livet leker, ingen Fuck God här inte...
