Vill du alltid se motståndarens hand vid syn?
Jag var med om en lite dråplig grej på CC i måndags. Spelade cashgame på 25/25 och efter någon timma får jag K7 i klöver i big blind. Det limpas, höjs sen till 125 i positionen efter, och jag synar. Limparen synar också.
Floppen kommer A85 med två klöver. Mumsfillibabba. Jag och och limparen checkar, aggressatorn betar 300 med mindre än 3 lax bakom. Jag har fullt inköp på 10k. Då jag spelat mycket mot denna kille så har jag rätt bra koll på honom och han är rätt så solid. Ser ingen mening att slå om då jag gärna vill ha med limparen i potten och om jag slår om kommer jag bara få in det mot ett ess. Har han inget ess kommer jag se till att vinna potten på senare gator, är tanken. Då.
Mr limp lägger sig dock så vi är heads up till turn som visare en röd nia. Check igen. Och jag får check bakom. River en röd fyra och av någon outgrundlig anledning väljer jag nu att ge upp potten, alternativt hoppas att K-hög står. Får skylla på för lite kaffe eller det hårda träningspasset i padel för att jag spelade handen lika oinsperarat som den trötta telefonförsäljaren från Dagens Industri som ringde häromdagen.
Hur som helst checkar min bordskollega bakom.
- K-hög säger jag och visar min kung.
- Visa det andra också, säger han.
Jag har inga problem med att visa båda korten givetvis. Men jag själv brukar aldrig be motståndaren att visa det andra kortet i en sådan spot i en liten pott på bara en lax. Det känns mest lite förnedrande, även om det självklart är spelets regler och dem får man väl rätta sig efter. Så jag slänger upp min sjua. Som i någon slags magiskt ögonblick nu förvandlats till klöver åtta. Jag har sett fel på min hand.
Min motståndare har 54 i klöver för rivrat bottenpar. Så jag vinner potten. Det kändes rätt sjukt för hade han inte bett mig att visa andra kortet så hade han fått potten. Det enda tråkiga var att potten inte var större, då det hade blivit en bättre story...
Hur brukar ni agera i sådana lägen? Vill ni alltid se motståndarens kort när ni kan. Eller ser ni någon kotym i att inte alltid behöva göra det?
..................................
Angående mitt förra inlägg om Svepof så har jag givetvis fått en hel del kritik från olika håll. Och medhåll från andra. Det lustiga är att kritiken mestadels inte handlar om sakfrågan utan att de tycker att jag är i en position där jag inte bör kunna kritisera förbundet.
Och när sakfrågorna jag tar upp inte kommer i fokus utan istället min person så tröttnar jag rätt snabbt. Därför beslutar jag mig för att tills vidare inte skriva mer om förbundet. De som säger att det inte borde ligga på mitt bord har säkert rätt. Det blir bättre om alla bara håller hand och sjunger we shall overcome. Då blir debatten i alla fall enklare. Möjligtvis död. Men enklare.
Hej svejs så länge!
