Personligt rekord i Main
Jag är vidare till dag 2 i Main Event. Bara det innebär ett personligt rekord då jag åkte ut sista nivån dag 1 första gången jag spelade. Stacken är inte så fet med sina dryga 26k, men jag är bara glad att vara vid liv. Dagen var allt annat än en promenad i parken och jag var nere på 15k som sämst.
När jag under första nivån floppade fyrtal för första gången på fem år så trodde jag att det var ett tecken från pokergudarna. Men det var bara ett dåligt skämt. För jag fick inget betalt och sedan kom Tobias Reinkemaier och satta sig till vänster om mig. När hela Rio är fullt av gubbar får man en snubbe som spelar turneringar som kostar en miljon dollar...
När det dessutom ösregnade i middagspausen och jag trampade igenom en jättepöl så skorna blev helt dyngblöta, var jag övertygad, jag var doomed. Så det känns som jag på något sätt lurade döden. Vilket inte är det lättaste.
Fick sitta och spela de sista fyra timmarna barfota. Och se hur gubbarna och tanterna floppade set och färg som om det var det mest naturliga i världen. Det är en konst att få något så svårt se så enkelt ut. Själv hade jag säkert 10-15 par under dagen, med i snitt två överkort på brädan varje gång. Fick ducka kulor som Phil Hellmuth och parera alla snår och fällor för att inte trampa i klaveret.
Om jag skulle vinna något fick det bli med hjältesyner, men det är tufft i längden. Skönaste potten vann jag med par i 66 där jag i en konstig 3-betad pott synar av en aggressiv Chicago-kille på turn och river på brädan 37TTQ. Han visar A6o. Gubbarna tittade på mig som om jag hade mördat deras katt, men var väl hyfsat standard med tanke på hur handen utspelade sig. Jag vet inte.
I ett läge hade jag chansen att kliva upp runt 50k, men en asiatisk dam i sina bästa år valde att syna flopp och turn med QTo på flopp A89. Turn 3. Och på river träffar jag givetvis 2-par med min AJ. Hon donkar ut pott och jag synar bara. När jag visar min hand utbrister hon besviket.
- Oh, I could have bet more.
Pluswhine när det är om allra bäst.
I den tyngsta potten turnade jag nötfärg bara för att få den utdragen av J9 som turnade 2-par och rivrade kåk. Svårt att komma undan. Ja, ja. Skitsamma. I'm alive! Och jag älskar att vara vid liv!
I dag går den nygifta Mattias in in turneringen. Jag hoppas att kärleken ger honom vingar som Cupid och hjälper honom flyga högt över fältet och slutar dagen på 120k.
På onsdag hoppar jag på sadeln igen. Över 50bb kan man göra mycket med!
