Från Visby till Vegas
De som vet säger att Visby är som bäst i maj innan turisterna kommer. Jag tror dem. I går var jag fri från möten och kunde ensam spatsera runt i staden jag drömt om att få besöka sen jag såg Pippi Långstrump för första gången.
Det kan ha varit en av världens vackraste platser denna maj-dag. Jag tror i alla fall aldrig att jag varit mer nöjd med en arbetsplats än den där jag skrev klart veckans pokerkrönika. 
Och när jag gick vilse i gränderna, beundrade de äldsta ringmuren-tornen från 1100-talet och drog på mig solglasögonen som skydd för pollenchocken så tänkte jag samtidigt på Visbys totala motsats - Las Vegas. Jag kommer att vara där rekordlänge denna sommar. Cirka en månad. Mestadels för att jag som "krönikör" ska medverka en del i Pokerstudion som kommer att sändas direkt från syndens stad för andra året på raken.
Allt ska göras, testas, vändas, ätas, petas på, pratas med. Bara Mattias "Pokerstars" Anderssons fantasi sätter gränserna. Och då vet vi att det antagligen slutar med ett sommarjobb hos mexikanarna på strippen. Som förra gången. 
Det kommer sannolikt bli ännu ett minne för livet. Precis som den här dagen i Visby. Två ytterligheter. Men som alltid är det ytterligheterna som brännmärker oss. Som ristas kvar i minnet. På gott och ont.
