Fisk-mackan
Bland de vanliga besökarna inne på Casino Cosmopol i Göteborg talas det mycket om räksmörgåsen. Regsen inne i pokerrummet snackar i stället om fisk-mackan. Fisk-mackan är betydligt viktigare för att alla ska trivas. En av anledningarna till att stället går runt, och att vi pokerspelare kommer tillbaka.
När Fisk-mackan kliver in i pokerrummet i sin märkeskostym, värd mer än din farsas bil, så höjer han temperaturen ett par grader. Ovanför honom hänger en osynlig skylt, som svävar med likt ett grått regnmoln i Kalle Anka. På skylten står ett enda ord - fisk. Han är urtypen för spelaren du älskar att ha vid bordet. Rolex på handleden, backslick och ett bländande leende. Det är en glad gamäng. Han verkar lycklig. Trots att han ständigt tycks förlora.
Förlusterna beror så klart på otur. När Fisk-mackan beskriver sin olycka, hur han blir brutalt våldtagen varje gång han har en hand, håller vi andra med.
- Förstår ni vilken otur jag har?
- Ja, det är inte klokt. Men det vänder snart Mackan. Snart...
Fisk-mackan har inga problem med att bluffsyna sig all in med Q10 på en K95-bräda för att stirra in i en KQ. Han har inga problem med att dra ut heller. Fler än en spelare har han knäckt genom åren. Men de där utdragningarna har han svårt att minnas när vi pratar om hans ständiga otur.
Iremark försöker ofta få in markerna lite extra dåligt mot Fisk-mackan. För att uppmuntra liksom. Man måste göra så ibland.
En gång såg jag honom på ett finalbord. Det var en vacker syn. Jag tänkte, plötsligt händer det. Poker är underbart för att alla har en chans. Även de som har mest otur i världen vinner ibland.
Jodå, vi har en jädra bra räksmörgås här på CC. Men det är ingenting mot fisk-mackan. Utan den är vi ingenting.
Det jobbiga är att utanför kasinots väggar, i vad som kallas det verkliga livet, blir den där osynliga skylten osynlig på riktigt. I det verkliga livet förvandlas Fisk-mackan till haj. Och vi till hajmat. Jag gillar inte den tanken alls.
Edit: Fisk-mackan heter egentligen något annat.
