Från koja till slott
Rubriken är bokstavligt menad. Kontrasterna är enorma. Min senaste EMOP spelades i Sunny Beach med inrökta gardiner. Nu bor vi på ett medeltida slott, Clontarf Castle, i Dublin. Då jag är något av en sucker för historiska ting känns detta som en stor ynnest att få vara med om.
.
Jag och Norrländskan flög hit i går och anlände på kvällen. På plats träffade vi, som vanligt, alla underbara människor som jag lärt mig uppskatta så mycket. De flesta, utom 24h:s gamla pärla, Vera, var där. Min teamkamrat i 24h Poker Pro Team Tommi hade dessutom med sig respektive, och så även go-glá-kexchoklad-Morgan. Första kvällen spenderades därför med en parmiddag. Något som jag aldrig tidigare upplevt under en pokerresa...
.
Sedan kliade det i markerstaplarfingarna, så jag och Norrländskan hoppade på kvällens sidoevent. Båda semibubblade finalbordet på en 11:e och 12:e plats, med åtta priser. Det var inte riktigt vad vi hade tänkt oss. Mungiporna nedåt. Men, va farao! Vi lever på ett slott!! Äntligen får jag bo som min status kräver. Dessutom har jag börjat förstå tjusningen med Guinness. Det smakar minst dubbelt så bra här som hemma? Jag vet inte om det är miljön eller ölets hemland som är hemligheten?
.
I morgon klockan 14.00 lokaltid går jag in i EMOP Dublin Main Event, dag 1A. Det känns som alltid väldigt spännande. Jag ska försöka uppdatera så mycket jag kan under resans gång. Ni kan dessutom hitta liverapporteringar på Pokermagazine och Aftonbladets pokersida. Hörs!
