Det trodde jag aldrig.
Lasse Stefanz har funnits i 43 år. Nyligen vann de en grammis och ska i februari tävla i Melodifestivalen. Personligen lyssnar jag hellre på bruset från myrornas krig på tv:n än på en skiva med Lasse Stefanz. Men vad jag tycker spelar inte så stor roll. Lasse Stefanz är populära ute i stugorna. Med all rätt.
Daniel Adams-Rays nya skiva "Svart vitt och allt däremellan" är guld värd. Bättre än hyllade Snook-kollegan Oskar Linnros enligt mitt tycke. Kommer han att finnas kvar på scenen om 40 år?
Jag intervjuade Olle Jönsson, sångaren i Lasse Stefanz, över telefon idag. Det var inga konstigheter. Hans skivbolag gav mig hans mobilnummer med kommentaren:
- Det är bara att ringa. Han svarar nästan jämt.
Och det gjorde Olle på sin Kristianstad-skånska. Intervjun gjorde vi direkt, med morgonkaffet i handen. Fint som snus. Inga konstigheter.
Olle Jönsson, sångare i Lasse Stefanz.
Sen var det dags för dagens andra "telefonare". Daniel Adams-Ray kommer till stan i helgen. Förra veckan hörde jag av mig till hans pressgubbe för att boka in en intervju.
- Jag hör av mig nästa vecka, fick jag till svar.
I dag hade jag fortfarande inte fått svar, så jag ringde upp igen. Konversationen:
- Eh, just det, vad tror du om måndag?
- Han spelar ju på lördag, jag måste ju ha grejen klar innan dess.
- Men, Daniel gör bara intervjuer på måndagar.
- Va?
- Han gör bara intervjuer på måndagar...
- Kunde du inte sagt det förra veckan då?
- Ja, det var ju dumt.
- Men några minuter i telefon har han väl tid med?
- Nä, han repar nu. Du kan väl saxa lite från någon TT-intervju.
- Ok. Tack...
Klick.
Fragman rann längs kinderna och det brann under kotlettfrillan efter det samtalet.
Svaret på frågan om Daniel Adams-Ray kommer att vara kvar på scen om 40 år är nej. Om han inte hoppar ner från de där höga hästarna förstås. Han är som ett av de där unga stjärnskotten i poker. Någon som vinner miljoner ena månaden, får storhetsvansinne, och gular allt i nästa. Pengar och popularitet kan lätt försvinna om man inte sköter saker rätt.
Isildur1? Nej, Daniel Adams-Ray.
Tacka vet jag Chris Björin, förlåt, Olle Jönsson. Han vann sitt första WSOP-bracelet, förlåt, grammis för 21 år sedan. I år kunde han lägga ännu en till samlingen. Och det skulle inte förvåna om han står där på scen och håller tacktal på Kristianstad-skånska om 20 år igen.
Plötsligt kan jag tänka mig att byta ut "Gubben i lådan" mot "De sista ljuva åren" i stereon. Det trodde jag aldrig.
