Att vakna i kalsonger på soffan...
Vad hände egentligen? Högra kinden tryckt mot soffkudden som efterlämnar ett litet mönster över kindbenet. Har jag något på mig? Kalsonger och filt. Bättre än inget.
Öppnar sakta ena ögat för att se hur stor katatstrofen är. Åh, min gode Optiker, du började städa redan i natt. Tack. Ramlar ner från soffan och ligger en stund på mattan. Den är ju rätt skön faktiskt. Somnar igen.
Bröllop var det ja. Optikerns storebror gifte sig i går. Jädrar vilken fest det blev. Den där släkten spottar inte i glaset. Tydligen hamnade hela efterfesten hemma hos mig. Storebror kom med en kartong sprit och så var det fest. Inte mer med det. Det blev alla tiders. 30 pers i en 2,5:a kan ju inte bli annat än fina grejer.
När jag tänker efter var jag dock lite dum som inte sa ja till Optikerns morbror Palle när han om och om igen ställde frågan:
- Var är bordet? Ska vi köra i gång pokern?
Då hade han spelat bort sin sista snus gode Palle. Jag undrar om jag hade fått dåligt samvete då? Äh, det hade aldrig funkat det där. Palle hade aldrig kunnat räkna till fem, vilket krävs för att man ska veta när man har stege. Lite moral har jag ändå i kroppen. Så det så.
Just nu lyssnar jag in mig på Way Out West nästa helg. Mina stora favoriter är nyfunna Mumford & Sons. Går inte att tycka illa om va?
