Jag är int' bitter
Ikväll går Spring Poker Week Main Event av stapeln på Cosmopol i Göteborg. Jag har hela tiden varit inriktad på att spela. Men min plan gick om intet. I stället kommer jag samma tid snöra på mig mina svarta Adidas Copa Mundial och springa ut på Höredavallen för hemmapremiär i division 6 Tranås.
Min tränare Toivo är finne och rätt krävande. Dyker man inte upp på en träning kan man snart vänta sig ett telefonsamtal. Det tog ett tag att förklara att jag inte kunde vara med på träningslägret för att jag skulle åka till Tallinn och spela poker. Han förstod inte, vi hade ju snart premiär. En livsviktig premiär. Jag hade därför inte hjärta att skylla ytterliggare ett bortfall på poker.
Jag hade dock en väl utarbetad, smått djävulsk, plan för att ändå kunna spela poker i kväll. I går hade vi träning och tanken var att jag skulle "stuka" foten för att bli oanvändbar på matchen. Jag kände att jag hade ett vattentätt case. Då jag ändå åkt ut för att träna ville jag missa så lite som möjligt så planen var att "slå till" med fem-tio minuter kvar av passet. Under åren har jag blivit en jäkel på att filma så jag trodde nog att det skulle gå som en dans.
Med tio minuter kvar av träningen började jag fundera på hur jag skulle göra. Bara drösa i backen eller gå in i en närkamp och bli tacklad? Det bästa vore så klart att gå in i en duell och trampa snett samtidigt, så att alla faktiskt ser att jag gör mig illa. "Ok, nu är det dags. Nu kör vi".
Då tar min vän Primovic plats i handlingen när han brutalt går upp i en nickduell, får en smäll, och bryter näsbenet. Rakt av bara, nästan stod åt alla håll. Jag körde bara på som om ingenting hade hänt. Förbannade Primovic, sabba inte det här nu. Men det var redan för sent.
- Lindell, du får nog köra Prim till akuten!
- Men, men träningen är ju inte slut...äh, ok då.
Jag undrar vad det är Primovic ska göra i kväll. Det skulle inte förvåna mig om han sitter på Cosmopol. Själv spelar jag divison 6-fotboll. Jag är int' bitter.
