Att vara bäst
När Johnny Wahlqvist var 11 år bestämde han sig för att bli starkast i världen.
– Tänk realistiskt, sa folk i hans närhet.
– Ja, men det är ju det jag gör! svarade Johnny.
Han tittar på mig och skrattar.
– Ska man hålla på med det här och bli bäst så måste man vara lite galen.
I hans ungkarlslägenhet i Simrishamn försår man direkt vad Johnnys liv cirklar runt. Styrkelyft. Tv:n är en tjockis från 80-talet. Det är VHS som gäller vid filmtittande. Mitt i rummet står en träningsbänk. Johnny är 42 år, men har fortfarande kvar sina första vikter som han startade med för 30 år sedan.
– Det är nostalgi. För att bli riktigt stark måste man leva i karga förhållanden, förklarar han.
I hjärtat av lägenheten står bokhyllan som är resultatet av allt slit. Nej, det är inte själva bokhyllan i sig som säger något, utan det som finns i den. Hundratals medaljer och pokaler.
Som 11-åring bestämde han sig för att bli starkast i världen. 25 år senare, 2008, blev han det genom att lyfta över 330 kilo i bänkpress och vinna VM-guld. Jag själv har 42 kilo i personligt rekord…
Innan dess hade han redan blivit överlägsen i Sverige. Idag har han 18 SM-guld på meritlistan.
Vad man än håller på med så tror jag att man alltid kan lära sig av de bästa, vad än de bästa är bäst i.
– Man måste våga vara lite nydanande. De säger att man ska träna si eller så, men man har sin egen sammansättning i kroppen som man måste lyssna på, säger Johnny när vi sitter på en bänk i gymmet och eftersvettas.
Det är inte den som tränar mest som alltid blir bäst, utan den som tränar smartast. Det gäller även i poker.
– Och man ska ha klart för sig att alla drömmar är möjliga. Det är bara det att det kan ta lite längre tid… fortsätter han.
I går släpptes det första avsnittet av ”Bäst i Sverige”. Där hälsar jag på fem svenska mästare för att ta reda på hur det är att vara bäst. I första avsnittet får vi träffa tyngdlyftningssveriges svar på Zlatan. Och bufféernas skräck. Johnny Wahlqvist.
