Ångest att åka hiss
Ja nu lider ju inte jag av några direkta tvångstankar och har aldrig några problem att åka hiss eller befinna mig i trånga utrymmen. Något jag däremot inte pallar är när hissjäveln ska stanna på varje våning för att folk ska gå av.
Här på Venetian är det faktiskt mer spring i hissarna (detta trots att våningarna är uppdelade och att det totalt finns 24 hissar) än vad det var på Palazzo så oftast brukar jag snällt stå kvar tills det att övriga gänget gått in och ta en ny egen hiss (ibland slinker det dock in nya). Men så ibland har jag tänkt "äh de ska säkert högre än mig jag chansar". Inte en enda gång har det slagit fel. Varenda människa i hissen ska av på någon lägre våning och det slutar med att man stannat fem, sex gånger innan hissen till slut är uppe på nian där vi bor.
Ikväll, någon timme innan turneringen var klar, stod jag och mina bloggande kollegor och kollade ut över strippen från Rio och såg alla fyrverkerier. Tydligen inte alls lika bra som förra året men ändå rätt ballt att se.
Annars då? Jo här sitter jag med laptopen i knäet på hotellrummet medan övriga Vegas gör nationaldagen osäker. Egentligen borde jag hänga på Cicci ut men jag vet inte om jag orkar för att vara ärlig. Småont i halsen (AC=skit) och har varit helt död hela dagen...den mogna sidan i mig säger att jag ska ta det easy och vara en duktig tjej. Partysidan säger att det är självklart att jag ska ut och göra stan osäker.
Det återstår att se vad beslutet blev. Ni lär ju bli varse om det imorgon ;)
