Hej San Remo!
Efter att ha varit uppe innan tuppen imore sitter jag här på balkongen på Hotel Royal i San Remo och blickar ut över havet och strandpromenaden. Resan hit var rätt smärtfri förutom frukostbestyret på Arlanda. Stog i kö i typ 30 minuter och fick sedan springa till gaten för att inte missa planet. Undrar hur de på "Taste" tänkt när de anställde dessa innefektiva kvinnor som stod i kassan?! Det är ju knappast så att ingen av deras kunde inte har bråttom iväg till en flight liksom.
Väl på planet var det en massa välbekanta ansikten. Stefan Mattsson, Alex Roumelitos, Jocke Garp, Dennis Bejedal, Gino Yonan, Chris Björin och en massa andra. Väl framme i Nice var stockholmsmaffian (Mattsson och grabbarna) snälla och erbjöd mig skjuts de 14 milen till San Remo. Sagt och gjort. In i taxin som tog oss dessa 14 mil på typ 50 minuter.
De bor på någon golfresort som inte ligger i San Remo utan utanför så fick åka med dit först och satt hela vägen och skrattade åt Dennis otur i kinapokern (med ett byte och SJU jokrar). Medan de andra två vände upp femtal, royal och kåkar i mitten hade han ess högt och kanske som bäst kåk *fniss*. Inte nog med detta. Han förlorade klunsningen om taxiresan och fick hosta upp ytterligare 250 euro förutom de 50 punkterna han förlorade på vägen dit.
Stefan och Garp
Dagens mest otursförföljde...Dennis
10-dollars galen kinapoker var inget för mig så jag stod över och var istället protokollförare och turneringsinköpsfixare
Väl på deras hotell kom två andra välbekanta ansikten; Bengt Sonnert och Magnus Petersson. Bengan som inte heller hade någon plats (av de sju som jag åkte hit med så hade fem inget säte utan fick ringa och boka åt dem) men efter att ha styrt upp en sjätte plats skulle pojkarna återigen klunsa om vem som skulle åka till San Remo för att betala in alla. Inte särskilt oväntat att Dennis förlorade även denna.
Framme på golfresorten
På vägen till San Remo från golfresorten åkte vi med den största taxichauffören jag någonsin sett. Han måste ha varit 2,10 lång eller nåt och fick knappt plats i framsätet. Han såg ut som en italiens maffioso men var supertrevlig och pratade förvånandsvärt grym engelska. Förstår dock inte yrkesvalet. Kan inte vara skonsamt mot hans jättekropp att sitta som han gjorde i framsätet (hade typ ratten i knäet och fick böja sig för att inte slå i huvudet i biltaket).
Eftersom hotellet var överbokat med en si sådär elva rum så delar jag rum med Hilda som är eventansvarig. Inte så farligt eftersom vi fick en stor svit med ett vardagsrum, ett sovrum, två badrum, två balkonger som vätter mot havet och fri minibar samt roomservice veckan igenom som kompensation *fniss*. Inte så tokigt!
Italien har ju som bekant lite restriktioner när det kommer till onlinepoker och därför har de blockat typ alla pokersidor, inklusive vårat bloggverktyg. Snyft! Kan inte jobba mer just nu. Får helt enkelt ta min bok och gå ut och sätta mig i solen istället...synd!